Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 HIERARKIENS TILLVÄXT ETO.
§ 41. Upsala erkebiskop.
De svenska biskoparnes närmaste öfverhufvud var
erkebiskopen i Upsala. Framför sina suffraganer hade han ett
bestämdt företräde, och de voro honom hörsamhet skyldige
i allt, som angick kyrkan i det hela. Vestgötalagen stadgar,
att erkebiskops bud skall näst efter konungs bud af biskop
hörsammas och således fullgöras framför andra biskopen
tillhörande åligganden.
Dock egde erkebiskopen icke att blanda sig 1i det
speciella af suffraganstiftens styrelse. I alla enskildheter skulle
de särskilda biskoparne bestämma och råda inom hvar sitt
stift med samma sjelfständighet, som erkebiskopen inom
erkestiftet.
Det visar sig icke i vårt tidehvarf, att erkebiskop och
biskopar befunnit sig i någon osämja eller rivalitet inbördes.
De lefde fredligt tillsammans, och någon obediensvägran å
de underlydandes sida förspordes icke.
Sin egentliga betydelse hade erkebiskopen såsom hela
den svenska kyrkans främste vårdare, hvarföre påfven alltid
vänder sig till honom, då han har något att för hela landets
kyrka anordna. Man kan ock säga, att först sedan Sverige
erhöll sin egen erkebiskop, fick icke allenast den svenska
hierarkien ett hufvud, utan ock den svenska kyrkoprovinsen
en inom sig afslutad enhet, som gjorde henne till en
fullständigt utbildad lem inom den stora katholska
kyrkoorganismen.
§ 42. Domkapitel och kaniker.
En vigtig plats inom den hierarkiska förvaltningen intogo
de s. k. kanikerna eller domkapirlets ledamöter. Det är förut
nämndt, huru vid medlet af 8:de seklet biskop Krodegang
af Metz gaf första uppslaget till domkapitelsinstitutionen
derigenom, att han anvisade de vid hans kyrka tjenstgörande
klerkerna, huru de borde sammansluta sig till gemensamt
samlif efter en viss regel (canon) och sålunda, utan att likväl
tillhöra någon bestämd munkorden, inrätta hela sitt
lefnadssätt efter klosterligt föredöme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
