- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
102

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 HIERARKIENS TILLVÄXT ETOC.



GREGORIUS IX genom sin kaplan och biktfader,
dominikanermunken RAYMUNDUS DE PENNA FORTI ordna en nv
samling, som år 1234 sändes till universiteterna i Paris och
Bologna med antydan, att densamma skulle som gällande
kyrkolag tjena till efterrättelse och studeras i skolorna.

Det var denna dekretalsamling, känd under namn af
Decretalium Gregorii IX compiatio, som af Skeninge mötes
beslut åsyftades. I afseende härpå stadgades, att
»erkebiskopen och samtlige hans lydbiskopar inom ett år skulle
förskaffa sig dekretalboken efter den sista samlingen, städse
hafva denna bok hos sig och med all flit studera densamma
efter den förmåga, som Herren åt en hvar ville förläna.»
Det kunde tyckas, som om detta stadgande varit af
obetydlig vigt. Men så är dock icke förhållandet. Man insåg
nämligen alltför väl, att biskoparnes trägna studium af
dekretalboken skulle leda till deri uttalade grundsatsers strängare
tillämpning och användning äfven i Sverige, och att på detta
sätt den svenska kyrkan så småningom skulle bringas till
fullständig likformighet med den öfriga katholska kyrkan.

Je nu nämnda båda stadgandena voro de vigtigaste
bland Skeninge mötes förordnanden. Största betydelsen egde
naturligtvis cedlzbatets införande, ty derigenom var en af
romerska stolens hufvudgrundsatser för presternas lösgörelse från
verlden äfven i Sverige åtminstone till bokstafven befästad.

Men af icke mindre vigt för samma ändamål hade varit
att införa en förändring i presternas och särskildt biskoparnes
tillsättningssätt i öfverensstämmelse med de allt ifrån Gregori
VII:s tid i den öfriga kristenheten gällande grundsatserna.
Sådant skedde dock ej på Skeninge möte, förmodligen af det
skäl, att kardinalen ej förmådde genomdrifva något beslut i
denna rigtning. Emellertid synes han genom muntligt aftal
med biskoparne hafva förberedt äfven denna angelägenhet,
för så vidt hon rörde en ändring i sättet för biskopars
tillsättning.

Innocentius IV utfärdade nämligen från Lyonx den 7:de
December 1250 till Sveriges erkebiskop, biskopar och öfriga
prester, efter härom af dem gjord framställning, en i
allvarliga ordalag affattad bulla såsom tillägg till Skeninge mötes
beslut. I denna bulla förordnades, »att hädanefter alla
biskops

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free