Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m ngugg RR
o N S Yso
ETT TREDJE KORSTÅAG TILL FINLAND. 109
anlades slottet Viborg, som sedan blef medelpunkten för den
svenska kolonisationen och kristendomsplanteringen i Karelen.
När detta var uträttadt, återvände Torkel Knutsson till
Sverige att vårda rikets inre angelägenheter. Ryssarne, som
nu anföllo Viborg, tillbakaslogos tappert af de gqvarlemnade
svenskarne, hvilka derefter intogo Kexholm, betvingade hela
Karelen och lade alla dess 14 härader under Viborg. Men
snart kommo ryssarne tillbaka, återtogo Kexholm och hotade
Viborg.
Då utrustade Torkel Knutsson en väldig här och flotta
samt drog på nytt öfver till Finland 1299. Han styrde längst
in 1i Finska viken till Newaströmmens utlopp och anlade
der fästet Landskrona. Derigenom uppkom ny strid med
ryssarne, hvilka i början tappert tillbakaslogos, men omsider
i Maj I1301, efter Torkel Knutssons hemfärd, intogo
Landskrona, nedgjorde den svenska besättningen och förstörde
fästet. Viborg blef emellertid qvar såsom hutvudort för
svenskt herradöme och svensk kyrka i Karelen, och från
denna tid kan hela Finland anses såsom ett Sveriges rike
underlydande land.
Äfven kyrkoväsendet ordnades här så småningom i
likstämmighet med svenska kyrkan och så, att af denna den
finska kyrkan blef en integrerande del. Omkring 1276
inrättades ett ordentligt domkapitel vid den finska biskopliga
kyrkan, och år 1300 verkstäldes den längesedan beslutade
flyttningen af biskopssätet från Räntämäri till Åbo, sedan på
sistnämnda ställe den biskopliga kyrkan blifvit fullbordad och
anvigd till jungfru Marias och den helige biskop Henriks ära.
§ 56. ZLZorkel Knutsson och konung Magni söner.
I sitt förhållande till kyrkan synes Torkel Knutsson hafva
iakttagit sträng rättvisa, så att han visserligen å ena sidan
skyddade henne i allt, hvad med rätt och billighet henne
tillkom, men å andra sidan utan undseende och eftergifvenhet
bevakade konungens och det allmännas rättigheter. I
enlighet härmed medgaf han kyrkan för sina gods frihet från de
allmänneliga årliga utskylderna till konungen, men deremot
höll han strängt derpå, att i fråga om utomordentliga gärder
kyrko- och kloster-godsen skulle deruti deltaga efter lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
