Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 KYRKAN UNDER FOLKUNGATIDEN.
grenar af teologisk författarverksamhet, i afskrifvande af
helgonlegender och andra uppbyggelseböcker, ja till och med i
handskrifna afhandlingar angående naturkunnighet och historia.
Allt detta visar, att man 1i klostret gerna egnade sig åt
intellektuella sysselsättningar. Också hafva Vadstenamunkarne
dels genom inköpta handskrifter, dels genom afskrifning eller
öfversättning af andras arbeten, dels ock genom eget
författareskap lemnat efter sig en rik skatt af brigittinsk
litteratur, som för sin tid utan tvifvel egde en mycket stor
betydelse.
Redan på 1370:talet fick Vadstena kloster skyddsbref,
annekterade församlingar och åtskilliga nya donationer och
andra inkomster, såsom t. ex. afgifter från hela riket genom
konung Albrekts ynnest. HKlostret var derföre snart nog
mycket rikt och blef sedermera ännu rikare. Dess
förmögenhet i fast egendom synes slutligen hafva varit vida större än
något annat klosters i hela norden. Endast inom
Östergötland uppgingo dess besittningar till nära 300 hemman.
§ 61. Gudstjensten.
I Sverige såsom annorstädes vid denna tid utgjordes
gudstjensten å den fungerande prestens sida hufvudsakligen af
messläsande och å församlingens af denna läsnings åhörande.
Messan hade, redan före vart tidehvarf, blifvit något för sig
bestående och utgjorde icke längre en blott infattning för
nattvarden, såsom hon ursprungligen varit. Hon hölls hos
oss såsom annorstädes på latin med de ordalag och 1i den
ordning, som från Rom öfver hela det vestra Europa gjort
sig gällande.
Det var stadgadt, att blott ez messa fick på samma dag
af samma prest hållas. Således kunde efter regeln blott en
messa dagligen förekomma 1i de blott med en prest försedda
landskyrkorna. I stadskyrkorna och isynnerhet i
kathedralkyrkorna, der presterskapet var talrikare, kunde och måste
äfven gudstjensterna blifva många: de höllos ofta på samma
gång vid olika altaren i kyrkan. De egentligen fungerande
presterna biträddes, när de höllo messa, af ynglingar, som
kallades scholares eller chorales. Desse korgossar, som
företrädesvis funnos vid biskopskyrkorna, hade dels att med sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
