Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2Ö KYRKAN UNDER FOLKUNGATIDEN.
samt fingo dessutom inhemta, hvad som var nödigt, för att
kunna sköta en klerks vanliga åligganden vid
kyrkotjensten. Ty domkyrkoskolorna voro, såsom nyss antyddes,
egentligen prestbildningsanstalter, om än tillfälle till undervisning
här lemnades Jemväl åt dem, som icke ämnade sig in i
prestembetet.
Afven i andra städer än biskoparnes torde undantagsvis
skolor hafva funnits. Så var åtminstone fallet i Örebro, der
en skola omtalas, som utan tvifvel stod under inseende af
domkapitlet i Strengnäs.
Ett sidostycke till kathedralskolorna voro £losterskolorna,
sannolikt ordnade ungefär på samma sätt. Der gjordes
säkerligen också skilnad mellan de ynglingar, som skulle blifva
munkar eller klerker, och dem, som ville förblifva lekmän.
I systraklostren emottogos flickor af de högre stånden för
vinnande af den tidens bättre qvinnobildning.
Ändtligen må anmärkas, att de förnämes barn ofta torde
fatt mottaga undervisning af enskilda lärare, hvarigenom
boklig kunskap måhända blifvit jemförelsevis mera allmänt
spridd bland de högre klasserna. 5Så t. ex. är det bekant,
att NICOLAUS HERMANNI, sedermera biskop i Linköping, hade
varit lärare för lagman Ulf Gudmarssons och den heliga
Brioittas barn, under det han sjelf var scholaris.
För utbildande af de kunskaper, hvartill i hemlandets
skolor eller på annat sätt de första grunderna inhemtades,
begåfvo sig många svenskar särdeles klerker till utländska
högskolor och förnämligast till det så högt ansedda
universitetet i Paris. Sådana studieresor förekommo vida oftare,
än man på grund af Sveriges aflägsenhet skulle kunna
förmoda. Besöken synas icke heller hafva skett hvarken
flyktigt eller utan resultat. Så hade biskop BRYNIULF i Skara
studerat i Paris icke mindre än 18 år. Om åtskilliga andra
klerker och jemväl en och annan lekman berättas, att de icke
blott idkat studier utomlands, utan äfven der vunnit
magistergrad.
tt och annat gjordes här hemma, för att uppmuntra till
högre studiers bedrifvande utomlands. 5Så skall erkebiskop
JAKOB ISRAELSSON 1i Upsala är 1280 hafva anslagit
fattigtionden af Tierp och Gestrikland till svenska Pariserstudenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
