Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 KYRKAN UNDER FOLKUNGATIDEN.
i en särdeles vacker latinsk hymn, som börjar med de
bekanta orden: »Rosa rorans bonitatem, Stella stillans
claritatem» etc. Såsom biskop ifrade Nicolaus mycket för Brigittas
kanonisering och underhandlade derom i Rom. Sjelf hann
han dock ej upplefva underhandlingens slut. Några månader
före kanoniseringen afled han den 2:dre Maj 1391.
På Skara biskopsstol var ombytet af personer större än
i Linköping. Icke mindre än femton biskopar förekommo 1
vestgötastiftet under ifrågavarande tidehvarf. De voro
allesammans mindre betydande med undantag af BRYNIULF, som
innehade biskopsstolen från 1278 till 1317. Om honom gäller
det utan tvifvel, att han var en lärd man och dessutom högt
berömd för nit och fromhet. Att han länge studerat i Paris,
känna vi redan, och derigenom hade han helt visst lagt grund
till en litterär bildning, som för hans tid torde varit temligen
sällsynt i Sverige, Såsom biskop under nära 40 år, efter
att förut någon tid hafva varit dekanus i Linköpings
domkapitel, deltog han med kraft och omsorg i sin tids både
politiska och kyrkliga tilldragelser. Han dog den 6:te Febr.
1317. Ännu efter döden var hans anseende så stort, att
man yrkade på hans upptagande bland de helige. Efter långa
underhandlingar lyckades man också slutligen utverka en
bulla af år 1499, i hvilken påfven ALEXANDER VI tillät, att
såväl biskop Bryniulf i Skara, som bxskop Nicolaus Hermanni
i Linköping och biskop Hemming i Åbo skulle vördas såsom
helgon och deras ben skrinläggas. Hvad som här medgafs,
var dock ingen egentlig kanonisation, utan blott hvad man
på medeltidens språk kallade beatifikation, hvarigenom en
afliden person vann helgonära inom en bestämd kyrkoprovins,
men icke blef upptagen i kanon bland hela kristenhetens
helgon.
Af biskoparne i Strengnäs förtjenar åtminstone två att
här nämnas. Den ene är ANUND, som innehade sitt embete
från 1275 till 1291. Han synes hafva stått i det bästa
förhållande till sin konung Magnus Ladulås, nämnes ofta jemte
andra biskopar i konungens råd och deltader särskildt 1
sädana regeringshandlingar, som angå kyrkan. Ett af Anunds
vigtigaste värf var uppförande af biskopskyrka i Strengnäs.
Han bragte henne så långt, att hon kunde invigas, men på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
