Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTERVÄSENDET. 145
Kristians regemente och på Gustaf Trolles erkebiskopsdöme,
och dermed inleddes ett nytt tidskifte såväl i den svenska
statens som 1i den svenska kyrkans historia.
§ 74. Klosterväsendet.
Vi veta ifrån det föregående, att Sverige hade kloster
hufvudsakligen af två slag, nämligen landskloster, som nästan
allesammans tillhörde cistercienserorden, och stadskloster,
hvilka vanligen voro inrättade efter antingen Francisci eller
Dominici regel. ”Alla dessa samfund fortforo äfven under
unionstidehvarfvet, och deras antal ökades ännu ytterligare.
Så tillkommo under detta tidsskede icke mindre än elfva
nya franciskanerkloster. Inom Lunds stift anlades ett
gråbrödrakloster 1 Malmnö 1419 och ett annat i Halmstad 1484.
Ehuru tiggaremunkarne vanligen bosatte sig i städerna, hafva
dock franciskanerna hos oss undantagsvis fått ett par
landskloster. Det ena, som hette Krokekg, låg på Kolmorden vid
stråkvägen mellan Östergötland och Södermanland och börjar
omtalas under förra hälften af det 15:de seklet. Det andra
hette Zorkö, låg i Blekinge, der för öfrigt intet kloster fanns,
och anlades 1i slutet af 15:de århundradet. Vid samma tid
bosatte sig franciskanermunkar i det s. k. Nya Lödose vid
Säfveåns utlopp i Göta elf. I hela det lilla Värend fanns
vid medeltidens slut blott ett enda kloster: det tillhörde
franciskanerorden och låg i sjelfva exzö. Inom Finland bosatte
sig franciskanermunkar 1i PViborg omkring 1403 och något
senare 1 Kaumo, hvarjemte i medlet af 15:de seklet ett tredje
gråbrödrakloster här omtalas, beläget på en af Ålandsöarne,
vid namn Kökar. Ändtligen hade franciskanermunkar redan
1 början af vår period slagit sig ned inom Bohuslän i de
begge städerna Kongelf och Marstrand.
Dominikanernas utbredning var mindre stark under
unionstiden. De fingo nu blott fyra nya kloster, nämligen inom
Skåne i Åhus 1398 och i Sölvesborg mnågot senare, inom
Halland 1i Halmstad 1454 och inom Finland i Viborg 14458.
Äfven ett nytt cistercienserkloster tillkom under
unionstidehvarfvet. Det låg i /usöy socken 1i Dalarne, der nu
AKlosters jernbruk är beläget. Sjelfva klostret, som var ett
munkkloster, blef kalladt Mons Domini eller Gudsberga, men
Cornelius; Handbok i Sv kyrkans bist. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
