Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 58 KYREAN UNDER UNIONSTIDEHVARFVET.
Strengnäs upprättade någon tid före sin död ett s. k. Marie
psaltares brädraskap med föreskrift, att sex prestmän, iklädde
prydlig skrud, hvar dag utom söndag och lördag skulle ända
till den yttersta domen sjunga i den helige Eskils kapell i
Strengnäs domkyrka »Vår frus tider» d. v. s. böner och
hymner till jungfru Marie ära vid vissa timmar på dagen.
Predikan hörde väl icke egentligen till medeltidens kult
och torde derföre ofta hafva uteblifvit, helst som väl de fleste
af presterna icke voro nog skicklige eller villige att förkunna
Guds ord. Att predikningar likväl understundom höllos, lider
intet tvifvel. Så torde det kunna tagas för afgjordt, att
dominikanerna, som ju buro namnet predikarebröder, i Sverige
såsom annorstädes egnade en god del af sin tid åt
predikoverksamhet. Men i synnerhet voro brigittinermunkarne
oförtrutne predikanter.
Erkebiskop HENRIK i Upsala icke blott tillät ordinerade
Vadstenamunkar att öfverallt höra bikt och meddela
absolution, utan han såg äfven gerna, att de predikade, såsom man
kan finna deraf, att han 1397 gaf indulgens åt »de kristtrogne,
som i Upsalaprovinsen med andakt hörde Guds ord af dessa
predikanter». Vid samma tid berättas om en Vadstenabroder
JOHANNES, att han för sina goda predikogåfvor kallades »den
andre Krysostomus», såsom ock att han samlat och afskrifvit
många band predikningar för hela året. I sammanhang
härmed må nämnas, att några få fragmenter af gamla svenska
predikningar från medeltiden ännu finnas i behåll. I sin mån
bära de ett ojäfaktigt vittnesbörd derom, att Guds ords
predikan på landets språk äfven under papismens tidehvarf ej
var så alldeles ovanlig 1 Sverige.
Någon gång synes äfven här predikstolen hafva blifvit
använd för hållande af strafftal, mot hvad som i kyrkliga
ting kunde anses klandervärdt. Så skall i slutet af 14:de
århundradet pastorn vid St. Olofs kyrka i Visby HEYNO hafva
predikat skarpt mot munkarne, särdeles dominikaner och
franciskaner, påstaående, att de, långt ifrån att förhindra synd,
tvärtom befrämjade den, hvarjemte han yrkade, att den prest,
som sjelf vore stadd i synd, ej hade magt att förlåta andra
deras synder. En sådan klandertalan fick ej ske onäpst.
Heyno säges hafva under någon tid blifvit satt från embetets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
