- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
160

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1[60 KYRKAN UNDER UNIONSTIDEHVARFVET.



han tog äfven bra betaldt, när han förrättade en biskops
invigning. Det mesta inbragte naturligtvis erkebiskopens
konsekration och dertill hörande pallium. Lägger man härtill,
att biskoparne egde skyldighet att hvart tredje år besöka
Rom eller ock erlägga en bestämd afzgift till den påfliga
skattkammaren, äfvensom att, om någon angelägenhet hänsköts
till den påfliga kurians afgörande, ingenting der kunde
uträttas utan erläggande af betydliga penningebelopp, så visar
sig af allt detta, huru från Sverige, så aflägset och fattigt
det än måtte vara, icke så ringa summor till Rom afgingo.
Derjemte torde det anförda vara tillräckligt bevis på, huru
påfvens förmanskap öfver kyrkan hos oss såsom annorstädes
vid denna tid urartade till den mest godtyckliga despotism.

$ .79. De veformatoriska kyrkomötena och deras befattning
med svenska angelägenheter.

Det är bekant, huru något före vårt tidehvarfs början
eller år 1378 den stora s. k. occidentaliska skismen började,
som gaf kristenheten två, stundom tre samtidiga påfvar samt
bragte outsägligt mycken oreda och förvirring i hela
vesterlandets kyrkoväsende. Bekant är ock, huruledes allmänna
koncilier voro det medel, genom hvilket man ville göra slut
på kyrkoskismen, och att dessa koncilier fått namnet
7eformatoriska, emedan de sökte åvägabringa en kyrkans s. k.
»reform till hufvud och lemmars.

Det första af dessa möten, som hölls i Pisa 1409,
besöktes ej af några ombud från Sverige. Icke heller synas
många svenskar hafva deltagit uti mötet i Kostnitz (1414—
18). Dock hade Wadstena kloster ett par ombud på
Sistnämnda möte Den ene var JÖNS HÅKANSSON, som
sedan blef erkebiskop i Upsala. Den andre var JOHANNES
HILLEBRANDI, en lärd man, som hade blifvit baccalaureus
vid universitetet i Prag, och som, när tyskarne år 1409
lemnade detta i vredesmod öfver hussiternas nationellt böhmiska
sträfvanden, medföljde den tyska utvandringen och sedan
hörde till den första uppsättningen af studenter vid det nya
universitet, som just i följd af denna utvandring upprättades
i Leipstig.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free