Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
SVERIGE FÅR EGET UNIVERSITET. 179
vid den nya högskolan af Vadstenamunken PETRUS
ASTRONOMUS, som dessutom förfärdigade det märkvärdiga
domkyrkouret i Upsala, hvilket visade ej blott dagar och timmar,
utan också månans till- och aftagande under hela året. Detta
för sin tid ovanliga urverk förstördes tyvärr i 1702 års brand.
En annan bekant lärdomsidkare, gotländingen OLAUS
JOHANNIS inträdde såsom munk i WVadstena kloster 1506. Han
hade förut studerat i Upsala och genom sina ännu på Upsala
bibliotek förvarade anteckningar från föreläsningarne vid
universitetet under åren 1477 till 1486 gifvit oss en föreställning
om det vetenskapliga lifvet vid den svenska högskolan under
hennes tidigaste period.
Af akademiska grader synes endast den s. k.
baccalaureatvärdigheten vid denna tid hafva blifvit utdelad i Upsala,
och svenske män, som åstundade högre lärdom, besökte ännu
såsom förut främmande länders högskolor. Den oroliga tiden
medgat väl knappast någon större och lifligare verksamhet
af universitetet, hvilket efter Jakob Ulfssons nedläggande af
sitt embete (1514) synes hafva råkat i fullkomligt
upplösningstillstånd. Att så skulle gå, var ej oväntadt. Ty
likasom Jakob Ulfssons personliga intresse mer än något annat
föranledt universitetets stiftelse, och likasom hans magt,
rikedom och inflytande såsom kyrkans öfverherde bidragit att
hålla det uppe, så måste ock hans afgång från embetet
medföra universitetets undergång, helst som den nye
erkebiskopen Gustaf Trolle nog icke var rätte mannen att i detta eller
andra afseenden fortsätta Jakob Ulfssons verk.
Tilläggas bör, att redan några år före Upsala universitets
invigning utgafs från ett tryckeri i Stockholm den första i riket
tryckta bok. Ännu ett boktryckeri anlades i Vadstena, och
den nya konsten uppmuntrades af Sten Stures gemål
INGEBORG TOTT, som på sin bekostnad lät trycka böcker och
samlade ett bibliotek i det af hennes man stiftade
Mariefreds kloster.
Äfven må nämnas, att bland den litteratur, som tillhör
Sveriges medeltid, befinner sig ock en svensk öfversättning
af vissa bibliska böcker, efter all sannolikhet gjord af
Vadstenamunkar, hvarförutom ännu finnas i behåll svenska
predikningar från medeltiden, likaledes härstammande från
bri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
