184 (Handbok i Svenska Kyrkans Historia)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Visst är, att konung Gustaf snart nog tog
kyrkoväsendets högsta ledning i sin hand och sjelf blef Sveriges
förnämste reformator. Han gjorde Laurentius Andreæ, som
vunnit hans förtroende, till sin kansler och gaf honom jemte
arkidiakonatet i Strengnäs samma befattning vid kapitlet i
Upsala. Olaus Petri förflyttades äfven i konungens närhet,
i det han om våren 1524 förordnades till Stockholms råds
sekreterare. Vid samma tid insatte konungen till kyrkoherde
i Stockholm magister Mikael Langerben, som ock hade
studerat i Wittenberg, nyss hemkommit och var Luthers lära
tillgifven. Olaus Petri, som ännu icke var vigd till presbyter,
förordnades att såsom diakonus predika i stadskyrkan.
Dermed var det rena Guds ords predikan i landets hufvudstad
börjad, och för de män, som verksammast arbetade för
kyrkans förbättring, ett vidsträckt fält öppnadt.

§ 87. Vederdöpareofog i Stockholm.

Snart yppade sig i Sveriges hufvudstad symptomer af
samma revolutionära rörelse, som några år förut i Wittenberg
höll på att i sin brodd förderfva Luthers verk.

År 1524, medan konung Gustaf och Laurentius Andreæ
voro frånvarande, ankommo till Stockholm på ett holländskt
fartyg några s. k. Vederdöpare, bland hvilka de förnämste
voro Melchior Rink och Bernhard Knipperdolling, den
förre bundtmakare, den senare krämare till sitt egentliga
yrke. Desse män började förkunna sina läror om
barndopets ogiltighet, om Andans omedelbara uppenbarelse, om
allt utvärtes kyrkoväsendes förkastlighet och om det
messianska rikets snara upprättande på jorden.

Innan kort var svärmeriet i full fart: kyrkor och kloster
stormades, helgonbilder och andra kyrkoprydnader nedrefvos
och släpades i smutsen kring gatorna, orgelverk och altaren
förstördes o. s. v. Langerben och Olaus Petri delade väl
icke svärmeriet, men »togo det för godt». De öfverraskades
så deraf, att de icke, förrän det var för sent, sökte skydda
sin hjord eller återkalla den till sans.

Men så snart konungen hann återkomma till
hufvudstaden, skyndade han att stilla oväsendet. Vederdöparnes
hufvudmän fängslades och hade nära pliktat med sina lif, men

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/skh/0194.html

		Handbok i Svenska Kyrkans Historia / 184 (1892) Author: Carl Alfred Cornelius Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|