Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 REFORMATIONENS INFÖRANDE I SVERIGE.
Rom 1554. Året derpå utkom äfven i Rom OÖlai eget stora
verk om de nordiska folkens seder och minnesvärda bedrifter.
Innan ännu Johannes Magnus hunnit lemna Sverige, hade
Peder Sunnanväder och mäster Knut i harmen öfver sin
afsättning begifvit sig till Dalarne, för att underblåsa
upprorslågan mot konung Gustaf, hvarpå de togo sin tillflykt till
erkebiskopen i Trondhjem. Från Norge återfordrades de
emellertid af Gustaf, men först efter långa underhandlingar
blefvo de utlemnade. De stäldes begge två inför rätta och
dömdes såsom högförrädare, hvarpå de i Februari 1527 blefvo
halshuggne, Peder i Upsala och Knut i Stockholm. Straffets
stränghet var en tydlig varning för de katholska prelaterna,
hvilka nu icke längre kunde tvifla på, att deras kyrka i
Sverige var 1i allvarsam fara. Dock snart kom en
riksdagskallelse, som ännu tydligare förebådade den stora brytning,
som förestod.
§ 90. Vesterås riksdag.
Till den 16:de Juni 1527 utlyste Gustaf den minnesvärda
riksdagen i DVesterås. der han, enligt förut gjordt
tillkännagifvande, ämnade med rådet och de förståndigaste i riket
anställa undersökning om den i religionssakerna uppkomna
striden.
Den 24:de Juni höllo de tillstädeskomna biskoparne en
hemlig . konferens, för att öfverlägga, huru de skulle bete
sig, då uppenbart vore, att Gustaf stode efter kyrkans
egendomar, magt och privilegier. Biskopen i Strengnäs MAGNUS
SOMMAR och biskopen i Vesterås PETRUS MAGNI voro böjde
för eftergift, men biskop Brask visade nödvändigheten af att
endast gifva vika för våldet. Den senares mening segrade,
och man affattade derföre en protest mot alla beslut, som
kunde innebära våld mot kyrkan eller affall från påfven.
Likväl vågade man ej låta denna protest bli allmänt känd,
utan gömde den sorgfälligt, och först 15 år derefter blef den
återfunnen i Vesterås domkyrka.
Samma dag denna hemliga rådplägning egde rum,
sammanträdde riksdagen i dominikanerklostrets konventsal, der
öfverläggningarne öppnades med en utförlig framställning,
uppläst och troligtvis äfven författad af kanslern Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
