- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
193

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.













VESTERÅSBESLUTENS GENOMFÖRANDE O. FÖLJDER. 193



gifva honom till kronans behof; att böter och sakören, som
hittills tillfallit biskoparne, skulle af prostarne uppbäras och
redovisas till konungen; att äktenskapsmål äfvensom
klagomål mot prest i andliga saker skulle af biskopen afgöras,
men att i alla verldsliga mål prester skulle lyda under verldslig
domstol; att evangelium skulle »efter denna dag jemte andra
lexor läsas i alla skolestugor, efter de ju äro kristliga skolor»;
ändtligen att biskoparne visserligen skulle förse lediga
sockenkyrkor med prester, men att konungen egde insätta annan
prestman, derest biskopen förordnade någon, som »till
embetet vore obeqväm eller som icke kunde eller ville predika
Guds ord».

Märkeligt är, att här i fråga om andliga embetens
tillsättande ingenting nämnes om socknemännens valrätt. Dock
vore det tvifvelsutan förhastadt att af ordinantians stillatigande
i afseende på denna punkt sluta till, att den velat upphäfva
en så urgammal rättighet. Snarare torde böra antagas, att
församlingens valrätt ansågs så sjelfklar, att derom nu
ingenting behöfde stadgas. Tydligen afser nämligen ordinantian
mindre att stifta en ny lag i afseende på ecklesiastik
befordran, än att förebygga det för reformationsverket hinderliga,
som låg deruti, att prester, som icke kunde eller ville predika
Guds rena ord, gåfves åt församlingarne af katholskt sinnade
biskopar. Det egentligen nya uti ifrågavarande stadgande var
den uppsigt, som nu lemnades åt konungen såsom summus
episcopus, så att han kunde upphäfva och ändra, hvad
biskoparne åtgjort för lediga gälls förseende med ny prest.
Detta var något hittills oerhördt, men som lätt förklaras och
rättfärdigas af det pågående reformationsverket.

§ 92. . Vesteråsbeslutens genomförande och följder.

Omedelbart efter Vesterås riksdag sattes dess beslut i
verket. Början gjordes dermed, att konungen affordrade
biskoparne deras slott. Med slotten följde de gårdar, som
lydde under dem. Men eljest fingo biskoparne i allmänhet
tillsvidare behålla sina hemman och öfriga inkomster emot
förbindelse att, enligt uppgjord öfverenskommelse, till kronan
betala en viss årlig afgäld. Dylika öfverenskommelser
träf
Cornelius: Handbok 1i Sv. kyrkans hist. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free