Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SRS SRR R S R RR e ta 2ar ga n
DEN LITURGISKA STRIDEN. 2009
protestantism, ehuru hon gaf hvarjehanda föreskrifter i
reaktionär syftning. Det oaktadt antogs nu denna ordinantia af
de församlade presterna, alldenstund hon ej tycktes uppträda
i någon väsentlig motsats till det kyrkoskick, som dittills
bildat sig i Sverige.
Det främsta föremålet för den förändring, konung Johan
och hans vän Fecht ville åstadkomma inom kyrkan, var
gudstjensten och särdeles den heliga nattvardens firande.
Samtidigt med planen till den ofvannämnda ordinantian
bör
jade de derföre att äfven arbeta på en ny messordning för
den svenska kyrkan. Frukten af deras arbete blef den
beryktade Liturgien eller s. k. Röda boken. Till grund för
densamma låg Missale romanum, ehuru det granskats och
ändrats enligt de grundsatser, hvilka genom ordinantian af år
1575 voro offentligt uttalade.
Liturgien utkom 1576. Samma år förlorade Fecht lifvet
genom vådlig händelse, men han fick snart en ännu farligare
efterträdare i konungens gunst. Denne var norrmannen
LAURENTIUS NICOLAIL hvilken under sina utländska resor blifvit
vunnen för den romerska kyrkan och i LÖWEN ingått i
jesuiterorden. Han ankom till Stockholm i April 1576, dolde
sin verkliga trosbekännelse och lyckades bli anstäld såsom
lärare vid det kollegium, som nu upprättades i det forna
grämunkeklostret på Riddarholmen, hvaraf han erhöll det
bekanta namnet KLOSTERLASSE. Det var naturligt, att denne
man, så länge han ännu icke afkastat sin mask, skulle vara
litturgiens ifrige förfäktare och derigenom stiga allt mer och
mer i konungens ynnest.
Liturgien mötte eljest öfverallt kraftigt motstånd. De
prester, som antagit ordinantian af 1575, vägrade nu att
verkställa hennes föreskrifter, såsnart det genom liturgien visat
sig, till hvilket mål de kunde föras, om de fortgingo på den
beträdda banan. Erkebiskopen hade dock låtit vinna sig för
den nya messordningen, och på en riksdag i Stockholm 1 577
lyckades det konungen att genomdrifva hennes antagande.
De som kraftigast gjorde motstånd, afsattes och
förföljdes. . Biskopen i Linköping MARTINUS OLAI, professorerna i
Upsala, och ibland dem i synnerhet PETRUS JON/E och ÖLOF
LUTH, samt skolmästaren i Stockholm ABRAHAMUS ÅNDREA
Cornelius: Hanabok i Sv. kyrkans hist, 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
