Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 KYRKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
och ökad magt såsom landets regent. Desslikes fattades
beslut angående den påfviska gudstjenst, som hittills blifvit
fritt brukad på några orter, att hon genast skulle upphöra,
och att alla katholska prester inom sex veckor skulle lemna
landet. Hertig Karls förslag, att äfven alla lekmän af annan
religion än den rena evangeliska måtte landsförvisas, blef
deremot icke af ständerna antaget.
För öfrigt beslöts, att Vadstena kloster skulle upphäfvas,
och straxt efter riksdagen blef detta beslut satt i
verkställighet. Efter en något mer än tvåhundraårig tillvaro upplöstes
ifrågavarande kloster, det sista i Sverige, och den orden, som
i vårt fädernesland haft sin upprinnelse, blef sålunda den,
som sist utrymde dess jord. .
Redan vid Upsala möte hade man beslutit en allmän
kyrkovisitation inom landet. Denna skulle nu efter
Söderköpings riksdag sättas i verket, och hertig Karl utfärdade i
Vadstena den 18:de Dec. 1595 fullmagt för erkebiskop
Abraham att i förening med stiftens biskopar förrätta densamma.
Ändamålet med ifrågavarande generalvisitering, som blifvit
kallad snäster Abramhams räfst, var dels den förfallna
kyrkotuktens upprättande, dels undersökning af såväl presters som
åhörares trohet och flit i Guds ord och den evangeliska
religionen.
Erkebiskopen begynte sitt värf i Febr. 1596 inom Skara
stift och fortsatte sedan uti alla landsorter i södra Sverige,
men med för mycken stränghet och för liten vishet. Med
spöslitningar, öfversköljning med kallt vatten samt åtskilliga
andra straff betecknade han sin väg genom landet, och hertig
Karl beskylde honom sedermera ganska träffande, att han
farit fram som en skarprättare och ej som en biskop.
Utom genom sin öfverdrifna stränghet i allmänhet väckte
erkebiskopen starkt missnöje hos folket, dels derigenom att
han tvang sådana, som med hvarandra bedrifvit otukt, att
genast sammanvigas, hvarigenom en mängd olyckliga
äktenskap uppkommo, dels derigenom att han nödgade
församlingarne att bortlägga de vid det år 1595 hållna kyrkomötet
i Upsala definitivt utdömda papististiska ceremonierna, vid
hvilka de ännu med stor pietet fasthängde. Ändtligen gjorde
sig erkebiskopen under sin visitationsfärd skyldig till mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
