Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 KYRKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
§ 106. Slaget vid Stångebro och dess följder.
Den 30:de Juli 1598 landsteg konung Sigismund vid
Kalmar, åtföljd af en polsk krigshär på 5,000 man och, såsom
det syntes, fullt och fast besluten att i Sverige återinföra
papismen samt gifva stadga åt sin egen magt och myndighet.
Erkebiskopen trädde nu öppet på konungens sida och visade
sig synnerligen verksam att befordra hans sak. En del af
presterskapet följde erkebiskopens exempel. Deremot togo
andra prester och i synnerhet professorerna i Upsala parti
för hertigen. Då finska hären kom öfver till Roslagen, för
att understödja Sigismund, blef den tillbakadrifven af svenska
flottan och Uplandsbönderna, de senare under anförande at
de begge Upsalatheologerna Nikolaus Bothniensis och JAKOP
ERrICI, hvilken bedrift fick namn af korftåget i anseende till
böndernas vid det hastiga uppbrottet med korf fylda matsäckar:
Emellertid möttes konungens och hertigens krigsfolk i
Östergötland. Vid Stegeborg stod den 8:de Sept. 1598 ett
slag, der Sigismund hade segrat, om han icke afbrutit
striden, för att ej utgjuta svenskt blod. Men ett par veckor
senare den 25:te September blef han vid Stångebro nära
Linköping i grund slagen af hertigen och måste med honom
ingå förlikning af innehåll, att han skulle föra regeringen
efter sin konungaed och inom fyra månader sammankalla
riksdag. Kort derpå gick Sigismund om bord vid Stegeborg
och afseglade till Danzig.
_ Efter sin vunna framgång försummade hertigen icke att
bestraffa sina fiender. Vid sin ankomst till Stockholm efter
Stångebro slag lät han sätta mäster Abraham i fängelse, och
samma öde drabbade äfven Erik Schepper. I början af år
1599 sammanträdde riksdagen i JYönköping, der ständerna
uppsade Sigismund tro och lydnad, så framt han ej
återvände till Sverige och ville styra det efter sin konungaed.
Men äfven erkebiskopens sak upptogs här till
behandling. Någon annan anklagelse kunde icke mot honom
anföras, än att han ansett sig pligtig att lyda sin laglige konung
och offentliggöra hans påbud. Men då Sigismund brutit sin
konungaed, så ville hertigen icke godkänna erkebiskopens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
