Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 EYRKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
af Sveriges prester och lekmän delade Upsalatheologernas
åsigt, och följden blef, att Dur&eus med oförrättadt ärende
måste lemna landet 1638.
Johannes Matthie hade väl icke öppet tagit parti för
Dureus, men också icke deltagit i hans bekämpande. Redan
denna neutrala hållning väckte misstroende, hvilket sedermera
i hög grad ökades genom en utgifven skrift. Man hade
länge påtänkt en revision och förbättring af den gamla
kyrkoordningen, och Johannes Matthie hade fått 1i uppdrag att
besörja en sådan. Detta föranledde honom att 1644
publicera en skrift med titel: Jdea boni ordinis in ecclesia Christi,
i hvilken han röjde sitt med Durzei öfverensstämmande
tänkesätt, enär särskildt i fråga om döpelsen ett och annat
förekom, som tycktes erinra om kalvinistisk uppfattning. Boken,
som för öfrigt till stor del var ett utdrag ur en
kyrkoordning för de böhmiska bröderna, med hvilkas biskop, den
berömde pedagogen JOHAN AMOS COMENIUS, författaren stod
i nära vänskapsförbindelse, väckte af många anledningar och
särskildt genom sina afvikelser från den rena läran stort
uppseende och mycken ovilja hos de strängt orthodoxe.
Detta visade sig bäst vid 1647 års riksdag. Till och
med rikskansleren AXEL ÖXENSTJERNA och flere bland
riksråden uttalade anmärkningar mot biskopens skrift. Ännu
kraftigare uppträdde presterskapet. Erkebiskop Paulinus hade
dött 1646, och till hans efterträdare utsågs vid riksdagen
domprosten i Upsala JOHANNES CANUTI LENAUS, af hvilken
man trodde sig kunna vänta, att han skulle bekämpa
synkretismen. Långt ifrigare än den nye erkebiskopen verkade
emellertid biskoparne JONAS MAGNI i Skara och OLOF
LaAURELIUS 1i Vesterås till renlärighetens värnande. De lyckades
oenomdrifva ett beslut, till följd hvaraf presterskapet ingick
till regeringen med anhållan, att konkordieformeln måtte
antagas såsom en symbolisk bok äfven i den svenska lutherska
kyrkan, »på det vi, hette det, derigenom måtte skilja oss
ifrån de hemlige kalvinister, som sig under augsburgiska
bekännelsen skylax Drottningen villfor dock ej denna
begäran, såsom det troddes, på inrådan af Johannes Matthize.
Efter dessa uppträden hvilade tvisten någon tid.
Drottning Kristina hyste stor tillgifvenhet för sin forne lärare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
