- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
242

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 KYREKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.



sänkta land. Men hvarken dessa eller Gustaf Wasas försök
att genom WVadstenamunkar verka för grundläggande af en
kristen kyrka i Lappland hade krönts med någon varaktig
framgång.

Det var först Karl IX, som med rätt eftertryck grep
saken an. Han lät uppbygga kyrkor och prestgårdar inom
Lappmarken samt ditsände ett antal prester. Men desse gjorde
ofta svårigheter vid att ständigt bo deruppe, utan vistades
vanligen nere i landet och reste upp till sina kyrkor en eller
annan gång om året. Såväl detta förhållande som den
omständigheten, att många af de till Lappmarken uppskickade
presterna voro temligen oduglige, förorsakade tyvärr, att
äfven Karl IX:s berömliga omsorg om kristendomsverket i
Lappland icke bar särdeles stora frukter.

Emellertid fortsattes missionsarbetet under den följande
tiden. Den store Gustaf Adolf egnade åt denna
angelägenhet ett lifligt intresse, deri kraftigt understödd af sin forne
lärare riksrådet JOHAN SKYTTE. Kyrkoherden i Piteå
NIKOLAUS ANDREZ erhöll af konungen ett anslag, hvarigenom
han sattes i stånd att år 1619 af trycket utgifva dels en
lappsk ABC-bok, katekesen och några psalmer, dels »en liten
sångbok, huruledes messan skulle hållas, läsas eller sjungas».
Samme man hade två år förut blifvit satt till föreståndare
för en lappskola i Pireå. Men denna läroanstalt låg för
aflägset. Derföre inrättades på 1630:talet genom Skyttes
försorg en ny skola i Lycksele, hvilken mycket bidragit till
kristendomens utbredande i dessa nordliga trakter.

Under drottning Kristinas förmyndare gjorde man ånyo
försök med det af Karl IX införda systemet att för lapparne
förordna särskilda bland dem boende prester. Lappmarkerna
indelades i pastorat; kyrkor och prestgårdar byggdes. Den
77:årige erkebiskopen Paulinus, som hade tillstyrkt dessa
åtgärder, företog 1642 en visitationsresa ända upp till Torneå.
Det inre af lappmarkerna synes han icke hafva besökt. Men
det uppgifves, att flere kyrkor redan nu voro uppförda t. ex.
i Arvidsjaur och ÅArjeploug inom Piteå lappmark, och att
prester kunnige i lappska språket voro anstälde vid några af
dem. Fullt tillfredsställande var naturligtvis tillståndet i
Lappmarken ännu icke. Men oförnekligt är, att den Skytteanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free