Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 KYREAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
förhållande. JOHAN CAMPANIUS, hvilken kom på samma gång
som guvernören Printz, var den man, som 1i stillhet begynte
detta missionsverk. Han var nämligen icke blott den förste,
som predikade evangelii lära för Amerikas urinnevånare, utan
han öfversatte ock Luthers lilla katekes med förklaringar på
det tungomål, som talades af indianerna i granskapet af Nya
Sverige.
Konung KARL XI skickade 1696 tre nya prester till
den gamla svenska kolonien, af hvilka en, vid namn ANDERS
RUDMAN, fick superintendents fullmagt och qvarblef till sin
död. Missiverandet af lärare till Nya Sverige betroddes först
åt erkebiskop OLOF SVEBILIUS och sedan åt den bekante
biskopen i Skara JESPER SVEDBERG.
§ 116. Ny kyrkolag.
Allt ifrån reformationens införande i Sverige var åsigten
om ett den verldslige regenten i och genom hans embete
tillkommande högsta episkopat inom kyrkan allmänt erkänd.
Men gränserna för hans rättigheter uppfattades ganska olika,
och hans kyrkliga magt berodde i sjelfva verket på den kraft,
hvarmed han förmådde göra henne gällande. Många regenter,
såsom Gustaf Wasa och Karl IX, syntes visserligen vilja
förfara ganska enväldigt och egenmägtigt äfven i kyrkliga ting.
Dock förstodo de svenska biskoparne att upprätthålla en
stor sjelfständighet, och onekligen hvilade under den första
tidrymden af den protestantiska kyrkans fullständiga seger i
Sverige den kyrkliga magten till väsentlig del i deras händer.
Det var naturligt, att då biskoparne temligen godtyckligt
styrde och stälde hvar och en inom sitt stift, någon enhet i
kyrkostyrelsen ej gerna kunde förekomma, och denna
olägenhet sökte man undanrödja genom förslag om inrättande af
ett s. k. consistorium generale. Vi hafva dock sett, huru
bemödandena 1 denna väg af Gustaf Adolf och Kristinas
förmyndare strandade på presterskapets och i synnerhet Johannes
Rudbeckii kraftiga motstånd. Drottning Kristina sjelf lät
utarbeta ett nytt förslag till andlig öfverstyrelse och framlade
det vid riksdagen 1649. Men presteståndet önskade uppskof
och föreslog 1i stället, att en ny kyrkoordning måtte utarbetas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
