Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&
BISKOP OCH DOMKAPITEL. 249
fattning. Sysslomanstjensten bibehölls visserligen, men
bestriddes under Karls återstående regering af dertill
förordnade lekmän. FEfter gymnasiernas inrättande blefvo äfven
andra lektorer än i theologi ledamöter af kapitlet, och genonr
kgl. förordningen af den 11:te Febr. 1687 om rättegång uti
domkapitlen stadgades, att biskopens bisittare skulle utgöras.
i Upsala och andra universitetsstäder af theol. professorerna
samt i öfriga stiftsstäder af domprosten och gymnasiernas
lektorer.
Gränserna för kapitlens domsrätt voro länge föga
bestämda. Utom frågor rörande kyrkodisciplin, presters
tilloch afsättning samt den kyrkliga ordningen i allmänhet
upptogo kapitlen ganska ofta rent verldsliga mål till behandling
och agerade förlikningsdomstol, då den ena parten var en
prest. Men genom kyrkolagen och den ofvannämnda
förordningen af 1687 reglerades fullständigt den andliga
domsrätten, så att de mål, som voro af mera verldslig natur, icke
längre af domkapitlen fingo upptagas och afdömas. Tilläggas
bör, att kapitlen öfver sina underlydande prester utöfvade
ett strängt välde, så att de icke blott ofta inmanade dem i
fängelse, utan till och med blandade sig i deras
familjeangelägenheter, hvilket ej sällan gick ända derhän, att de
förbjödo prester ingå äktenskap, som befunnos vara opassande.
Såsom biskopens ombud på landsbygden kan man anse
kontraktsprostarne, hvilka han till- och afsatte. Deras
embetsgöromål voro att uträtta biskopens uppdrag, hafva
uppsigt på de öfriga presterna och hålla s. k. prosteting. WVid
dessa skulle ursprungligen blott ransakas angående tionden.
Men sedermera ansågs prosten, utom tionderansakningen,
jemväl böra anställa undersökning om presterskapets lära och
lefverne, om förhållandet mellan lärare och åhörare, om
skick och ordning i församlingen, om åhörarnes
kristendomskunskap samt om kyrkans och prestgårdens byggnader,
inventarier och egor. VWVanliga visitationsbestyr började sålunda
ingå 1 prostens embetsåligganden, hvadan prosteting och
prostvisitationer snart blefvo liktydiga ord, såsom man kan
se af 1686 års kyrkolag, der begge benämningarne förekomma,
utan att tydligt skiljas från hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
