Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOTUKTEN. 255
missnöje. Men drottningen stod på presterskapets sida och
” bekräftade privilegierna utan förbehåll den 28:de Nov. 1650.
Andligen må nämnas, att konung Karl XI vid sin kröning
1675 stadfäste dessa privilegier med några få förändringar
till presterskapets fördel.
S I120. Kyrkaz’zz,%z*e?z.’
En för svenska kyrkan egendomlig institution är den s.
k. sockenstämman, der församlingens angelägenheter af ålder
blifvit afgjorda. Hon omnämnes uttryckligen i konung
Gustafs acta ecclesiastica af 1554 äfvensom i presterskapets
privilegier af år 1650, der det säges, att presterskapet skall
hafva magt att hålla allmänneliga sockenstämmor samt der
rådslå och besluta angående de mål, som kyrkoherden eller
församlingen kunde hafva att andraga.
Såsom en delegation af sockenstämman utvecklade sig
så småningom ett s. k. kyrkoråd, som med kyrkoherden förde
uppsigt öfver sedligheten. Första erkännandet af
församlingens både rättighet och pligt att deltaga i
kyrkodisciplinens handhafvande förekommer i en öfverenskommelse af
presterskapet, ingången i NVyköping 1612, der det heter, att
obotfärdiga syndare, som »icke äro ministerii helsosamma
förmaningar lydige, skulle sättas utur kyrkan med prepositi,
pastoris och /församlingens dom och samtyckes» På hvad
sätt församlingen härvid skulle gå tillväga, förmäles icke och
torde länge varit obestämdt. Till en början synes man hafva
handlagt disciplinära mål på sockenstämma. Men sedermera
torde det hafva ansetts lämpligare att för dylika fall utse
några få synnerligen aktade personer, hvilka, då sådana
granlaga mål förekomme, skulle representera församlingen.
Detta förfaringssätt, som troligen länge nog här och der
praktiserats, godkändes af 1686 års kyrkolag. Väl inflöt ej
i denna lag något bestämdt förordnande om ett egentligt
kyrkoråd. Men ur dess stadgande, att presten, om hans
enskildt gifna förmaning »intet ville hjelpa, skulle taga till sig
två eller tre gudfruktige och förnuftige män af församlingen
och i deras närvaro förmana syndaren till omvändelse», torde
kyrkorådsinstitutionen snart nog hafva utvecklat sig, helst
en sådan institution bevisligen funnits förut åtminstone :i Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
