Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKAN OCH SAKRAMENTSFÖRVALTNING. 265
en del exemplar, men icke förr än 1698 infördes ifrågavarande
psalmbok till bruk vid gudstjensten.
Man tillerkänner allmänt Svedberg och Spegel primatet
i den psalmskola, af hvilken 1695 års psalmbok qvarstår
såsom det ärofullaste monument, ehuru de hafva att täfla
med så härliga psalmsångare som JAKOB ARRHENIUS
(akademieräntmästare och sedan historiarum professor i Upsala),
GUSTAF ÖLLON (kamrer vid sjötullen i Stockholm), PETRUS
BRASK (en afkomling af den bekanta östgötaslägten, men
för öfrigt okänd), SAMUEL COLUMBUS (kanslist vid
antiqvitetskollegium i Stockholm), ISRAEL KOLMODIN, PETRUS
LAGERLÖF m. fl. Spegels psalmer: »O huru ljuflig är Din boning,
Herre kär!s samt »Vak upp, min själ! och var ej sen» m. fl.;
de Svedbergska psalmerna: »Så är fullkomnadt, Jesu kär!
Hvad om din död förkunnadt är» samt »O gode herde du, S5om
saf ditt lif för fåren» m. f.; Arrhenii bekanta psalmer: »Jesus
är min vän den bäste» samt »Jesus allt mitt goda är» — dessa
och åtskilliga andra gamla psalmer utgöra än i dag vår svenska
psalmboks prydnader samt äro af ett oförgängligt värde.
§ 122. Predikan och sakramentsforvaltning.
Guds ords föreläsande och predikan utgjorde alltifrån
reformationens dagar en väsentlig del af gudstjensten, ehuru
i messboken någon plats åt predikan icke anvisades förr än
1548. Såväl 1571 års kyrkoordning som kyrkolagen af 1686
föreskrefvo, att predikan ej borde räcka längre än en timma,
och äfven i öfrigt gåfvos här goda homiletiska anvisningar.
Att dessa i allmänhet följdes, torde icke böra betviflas.
Åtminstone voro allvarliga botpredikningar ganska vanliga, och
framstående predikanter, som rätt delade sanningens ord,
saknades icke.
Såsom ett bevis härpå må blott nämnas ett par af Karl
XI:s hofpredikanter, MAGNUS PONTINUS och JOHANNES
CARLBERG. De voro begge fromme och orädde män, som icke
fruktade att på predikstolen säga sanningen rentut. Den
förre slutade sina dagar 1691 såsom biskop i Linköping:
Äfven den senare befordrades till biskop i Göteborg, der
han dog 1701. V
Denna tidens predikningar utmärkte sig för renhet och
bibeltrohet. De voro affattade i sträng öfverensstämmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
