Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKAN OCH SAKRAMENTSFÖRVALTNING. 207
tals gå till absolution, utan en och en» Seden var starkare,
än att förbud och förmaning kunde bryta den, samt
understöddes af presternas benägenhet att anse enskild bikt och
aflösning öfverflödig, när den skriftande icke hade någon
alldeles särskild bekännelse att aflägga. Följden blef, att
privatbikten mer och mer kom ur bruk, och att det blef allt
vanligare att låta flere på en gång göra sin syndabekännelse
och undfå aflösning, helst presterskapet utan tvifvel fann
detta sättet för sig beqvämare.
Emellertid var enskildt skriftermål ingalunda afskaffadt,
utan man ansåg blott både det ena och det andra sättet lika
tillåtligt. Derföre heter det ock i 1686 äårs kyrkolag: »Till
det allmänna skriftermål, som uti alla våra församlingar
brukas, kommer folket fram för skriftefadern, stundom få
stundom många, som sina synder bekänna och begära ifrån dem
blifva aflöste, eller ock en person särskildt och allena, hvilka
begge sätt äro uti sitt rätta bruk lofliga, och fördenskull bör
den särskilda aflösningen, der hon begäres eller 1i vårt rike
brukas, ingom förvägras».
Kyrkoordningen af 1571 stadgar, att »skriftermålet a
till ingen viss tid bundet, utan när som helst det kan
behöfvas och enom sjelfvom täckes, må han gå till skrift».
Häraf synes, att skriftermålet kunde ega rum utan afseende
på, om nattvarden omedelbart derefter skulle begås. Det
visar sig ock, att kyrkoordningen å andra sidan tänker sig
nattvardens utdelande kunna ske, utan att skriftermål
omedelbart föregått, hvadan sålunda detta sistnämnda ännu ej
betraktades säåsom en nödvändig beredelse till Herrans nattvard.
Men omsider stadgade sig den ordningen, att dels
skriftermålet blott brukades i samband med nattvardsfirandet, dels
att ingen ansågs böra få tillträde till Herrans bord, såvida
han ej derförut blifvit skriftad och aflöst. Kyrkolagen af
1686 stadgar till och med uppenbar kyrkoplikt och böter
såsom straff för den, hvilken oskriftad går till nattvarden.
Såväl kyrkoordningen som kyrkolagen föreskrifva, att de,
som önskade få åtnjuta sakramentet, derom förut skulle göra
anmälan hos kyrkoherden. Uteslutne från nattvardens bruk
voro alla bannlyste och de, som lågo i uppenbara grofva
synder och icke genom uppenbar skrift försonat sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
