Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
församlingen. . Detsamma gälde ock om dem, som voro
okunnige i sina kristendomsstycken. Anspråken på
kristendomskunskap voro dock icke stora. Kyrkoordningen nöjer
sig dermed, att kommunikanterna kunde gifva skäl, hvarföre
de ville gå till nattvarden, hvarjemte de borde kunna läsa
Fader vår, Tron och Budorden.
Hvad barn angår, så angaf kyrkoordningen åtta och
kyrkolagen tretton års ålder såsom den tidigaste, då
admission till nattvarden borde medgifvas. För öfrigt var
stadgadt, att de, som första gången ville gå till Herrans bord,
innan sådant finge ske, skulle af kyrkoherden förhöras i sin
kristendom. Deremot förekom ännu ej något lagstadgande
om, hvad vi nu kalla nattvardsbarnens konfirmation.
En sed, som bibehållit sig från äldre tider, var den, att
presten, som utdelade nattvarden, äfven meddelade
sakramentet åt sig sjelf. Emellertid torde denna sed, utan att
uttryckligen förbjudas, af sig sjelf hafva förfallit, i den mån
det blef en allt strängare fordran, att ingen skulle anamma
Herrans nattvard utan föregående skrift och aflösning.
§ 123. Veckopredikningar, årliga högtider och sabbatlishelgd.
Utom på sjelfva Söndagen höll man gudstjenst äfven
andra dagar i veckan. Kyrkoordningen af 1571 stadgade,
att s. k. veckopredikningar skulle hållas i städerna hvarje
Onsdag och Fredag. Denna anordning utsträcktes af Karl
IX äfven till landsbygden genom ett påbud af år 1607, dock
så att på landet blott ez söckendagsgudstjenst skulle
förekomma 1i hvarje vecka, men i städerna fortfarande tvenne.
Härat gafs stadsfästelse genom kyrkolagen af 1686, der
Fredagen bestämdes till predikodag på landet.
De årliga högtider, som firadas, voro först och främst
de tre stora festerna Jul, Påsk och Pingst, af hvilka
hvardera räckte fyra dagar, hvarvid dock märkes, att på dessa
högtiders tredje dag gudstjenst icke hölls, utom möjligen i
städerna. För öfrigt firades, utom våra ännu brukliga
högtider, Marie besökelses dag, Skärtorsdagen samt de s. k.
Apostladagarne och Gångdagarne. Likväl var tillåtet att på
apostladagarne drifva handel samt annat lofligt arbete, sedan
gudstjensten var förrättad. Detsamma gälde ock om de s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
