Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 KYREAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.
den, som sällan eller aldrig kommer 1i kyrkan, med
stockstraff eller, om sådant icke hjelper, med att varda tilltalad
inför verldslig rätt, hvarjemte spel, dryckenskap och annat
oordentligt lefverne på Söndagen förbjudes och belägges
med straff.
§ 124. Högskolor och gymnaster.
Förut är Dberättadt, huru Upsala universitet år 1593 af
hertig Karl och rådet återupprättades samt år 1595 försågs
med anslag och privilegier. Så småningom kommo studierna
i gång derstädes, och redan år 1600 kunde en filosofie
magisterpromotion anställas, så vidt man vet, den första i
Sverige. Emellertid kom universitetet icke under Karl IX:s tid
till någon större blomstring. Dess tiondeanslag utgick ojemnt,
professorerna klagade öfver innestående löner och mer än
en gång öfver fattigdom och nöd.
Det blef den store Gustaf Adolf förbehållet att afhjelpa
nöden och af Upsala akademi skapa ett verkligt universitet.
Genom gåfvobref af den 31:ste Augusti 1624 förärade han sina
egna arfvegods, utgörande omkring 350 hela hemman, fyra
qvarnar och några andra lägenheter Upsala högskola »till
everldelig ego0o». Dessutom anslog han en del kronotionde
till universitetet, gaf prebendepastorater åt theologerna,
anvisade medel till kommunitetets underhåll samt till stipendier,
skänkte universitetet sitt eget boktryckeri, stiftade dess
bibliotek och lät bygga det hus, som ännu kallas Gustavianum.
Genom allt detta sattes Upsala universitet i stånd att utföra
sitt bildningsarbete i öfverensstämmelse med tidens
fordringar, och Gustaf Adolf blef sålunda den egentlige skaparen
af en verklig högskola. Såsom väktare och vårdare öfver
detta sitt verk satte konungen sin forne lärare riksrådet JOHAN
SKYTTE. Han förordnades till akademiekansler och
efterträddes 1i denna befattning af Axel Oxenstjerna.
Också Sveriges gymnasier räkna sitt upphof från Gustaf
Adolf. Den förut nämnde biskop Johannes Rudbeckius i
Vesterås synes till dem hafva gfvit första förslaget och var
äfven den, som bragte till stånd det första läroverk af detta
slag i sin stiftsstad. Vesterås gynmasium, som grundlades
1623, blef dock ej det enda, utan dylika läroverk inrättades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
