Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 KYRKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET,
§ 126. Folkobildningen och katekesundervisningen.
Okunnigheten bland allmogen var i början af 1600-talet
så stor, att församlingar funnos, der ofta ingen mera än
presten och klockaren kunde läsa innantill. Under sådana
förhållanden var det ogörligt att bibringa nödtorftig
religionsundervisning på annat sätt än dels genom predikningarne,
deis genom katekesstyckens föreläsande vid gudstjensten,
dels ock genom de förhör och samtal, dem själasörjaren hade
tillfälle att anställa särdeles vid enskildt skriftermål,
kommunionförhör o. s. v. Flere kyrkans mera framstående män,
och ibland dem särskildt erkebiskop LAURENTIUS PAULINUS,
nitälskade mycket för kristendomsundervisningens
uppbhjelpande. Men ännu länge var dock förmågan att läsa i bok
temligen sällsynt.
Likasasom 1i allt annat är Karl XI:s regering epokgörande
äfven 1i fråga om religionsundervisning en, för hvars höjande
och förbättring flere män, såsom Spegel och Svedberg, med
nit och värma arbetade. I kyrkolagen påbjöds, att klockaren
skulle vara »boklärd» och derjemte »kunna sjunga och skrifva,
så att han deruti kunde undervisa församlingens ungdom»,
att presterna skulle drifva derpå, att barn och yngre
personer lärde läsa i bok, så att de »med egna ögon kunde se,
hvad Gud 1i sitt heliga ord bjuder och befaller», samt att ingen
skulle få trolofvas, som ej kunde Luthers katekes och hade
begått Herrans nattvard. Men dessa föreskrifter efterlefdes
icke så noggrant, att målet nåddes, och ännu klagades ofta
öfver okunnighet i kristendomen, hvadan ytterligare åtgärder
syntes böra vidtagas.
I synnerhet HAQVIN SPEGEL, som år 16385 befordrades
till biskop i Skara och 1692 förflyttades till Linköpings
biskopsstol, sökte med all ifver verka derhän, att hela svenska
allmogen tillhölls lära sig att läsa innantill. Man tror sig
nämligen veta, att att det var han, som af konungen
utverkade ett cirkulärbref af den 17:de December 1695, hvari
presterskapet vid strängt ansvar ålades »intet tillåta dem
gamlom komma till Herrans nattvard, när de intet kunna
trons artiklar och instiftelseorden, eller dem ungom, förrän
de hafva lärt hela catechismum». Nu insågo presterna det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
