Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA RELIGIONSPROCESSER. KONVENTIKELPLAKATET. 28 5
att kyrkoherden derstädes, prosten NILS GRUBB, sådant
förhindrat. Genast nedsattes en undersökningskommission,
hvilken dock först under sommaren 1724 anstälde ransakning
på stället. Vid denna ransakning visade det sig, att Grubb
icke allenast var oskyldig till anklagelserna, utan ock af sina
församlingsboar erhöll ett mycket godt vitsord för sitt nit i
själasörjarekallet. Kort derefter dog Grubb i Okt. 1724,
endast 43 år gammal. Men den 19:de December s. å.
begärde den aflidnes broder och svåger, att med anledning af
kommissionens undersökning, som ådagalade den anklagades
oskuld, Kel. Maj:t ville fälla dom i saken. Så skedde, ehuru
icke förrän i Januari 1726, då prosten Grubbs förtjenster med
loford omnämndes, hvaremot domkapitlets förfarande
ogillades, och de egentlige angifvarne öfverlemnades till
vederbörlig domstol att bestraffas för sitt tilltag.
Ungefär vid samma tid som Grubb var föremål för
anklagelse, gjordes on annan religionsprocess anhängig i
Stockholm. Flere personer, hvaribland öfverstlöjtnanten PER
CEDERSPARRE och studenten KARL HASSELQVIST synas hafva
varit hufvudmännen, hade rest ut till Szckla om aftonen den
24:de Augusti 1723, för att dagen derpå höra studenten
TELLBOM predika i /Macka kyrka. Vid Sickla hade de
emellertid både om aftonen den 24:de och sedan dagen derpå
förehaft andaktsöfningar med bön och sång. Saken blef
angifven och regeringen nedsatte en särskild kommission, för
att undersöka, huruvida de anklagade utspridt några
villomeningar. De frikändes i antydda hänseende, men
förklarades hafva förbrutit sig emot de om förbudna
sammankomster utgångna kungliga förordningar, ehuru de från straff
härför af kunglig nåd för denna gång befriades.
Emellertid föranleddes regeringen, af hvad som förelupit,
att tänka på nytt reglementerande till förebyggande af de
vådor, som befarades af dylika privatsammankomster. Länge
öfverlades härom i rådet. Två af dess medlemmar, HANS
HENRIK VON ÅLIEVEN och NIKODEMUS TESSIN, anmärkte,
huru orimligt det var att förbjuda sammankomster till Guds
lof och ära, men tillåta dem, som på krogar och källare
höllos till dans, sång, spel och dryckenskap. Resultatet
af rådets öfverläggningar blef dock omsider utfärdandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
