Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 KYRKAN UNDER ADERTONDE SEKLET:.
lektorn GABRIEL BEIJER var Svedenborgs lära särdeles
till- gifven, en tillgifvenhet, som han äfven förrådt i en af honom
anonymt utgifven postilla, kallad »Nya försök till uppbygglig
förklaring öfver evangeliska sön- och högtidsdags-texterna i
afsigt på en huspostilla».
Näågra månader efter prestmötet ingaf en annan aktad
prost, vid namn ANDERS KOLLINIUS (f 1776), ett memorial
till stiftsstyrelsen, deri han erinrade om, hvad »ett icke
alldeles löst rykte; visste berätta, nämligen att »assessor
Svedenborgs principer 1i theologien skulle gynnas och följas af
nog betydande män 1i denna ort;, och med anledning häraf
anhöll, att biskop och domkapitel såsom de skickligaste och
pålitligaste domare ville underrätta presterskapet, »om något
verkligt ondt låge uti Svedenborgs skrifter».
Nu måste domkapitlet afgifva ett betänkande öfver
svedenborgianismen. Den hetsige domprosten OLOF EKEBOM
(T 1784) uppträdde då och förklarade de svedenborgska läro-
satserna vara förföriska, kätterska, förgripliga och 1i högsta
måtto förkastliga. Såsom man kunde vänta, ville icke lektor
Beijer instämma 1i en så absolut förkastelsedom. Men
sammalunda var ock förhållandet med fertalet af hans kolleger
i domkapitlet och särskildt med eloquentie et poöseos
lektorn JOHAN ROSÉN, yngste brodern till den förut omnämnde
öfverhofpredikanten Gabriel Rosén.
Naturligtvis skulle ett dylikt beteende i hög grad
bidraga att öka misstanken mot de begge lektorerna såsom
svedenborgianismens afgjorde anhängare, Snart började en
förargelseväckande rättegång, i hvilken äfven ERIK LAMBERG,
som var biskop i Göteborg från 1760 till 1780, skyndade sig att
taga verksam del. Ehuru denne temligen oduglige stiftschef
redan ganska betydligt hunnit göra sig misstänkt för sitt
tvetydiga förhållande i den svedenborgska frågan, stälde han
sig nu på domprosten Ekeboms sida och lät anställa åtskilliga
förhör med de misstänkta. Slutligen anmäldes saken hos
regeringen, och den 26:te April 1770 utfärdades ett kgl. bref
till Götborgs domkapitel, som uttalade ogillande öfver de
svedenborgska lärosatserna och förbjöd de begge lektorerna
Beijer och Rosén att befatta sig med något slags
undervis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
