Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEDENBORGIANISMEN. 305
ning i theologien, till dess de tydligen och bestämdt afsagt
sig sin villolära, hvarpå hela målet så småningom nedtystades.
Äfven i Skara stift räknade Svedenborgs lära icke så
få adepter. Redan ENGELBERT HALLENIUS, som innehade
Skara biskopsstol från 1753 till 1767, ansågs hafva blifvit en
hemlig svedenborgare, och ännu starkare misstänktes den för
öfrigt genom lärdom och fromhet utmärkte ANDERS KNÖS,
som var domprost i Skara från 1771 till 1799, att hysa
benägenhet för de s. k. nykyrkliga åsigterna, hvilka ute ibland
presterna naturligtvis vunno åtskilliga anhängare, då stiftets
mest framstående män i detta hänseende gåfvo ett så
tvetydigt föredöme.
I Stockholm hade Svedenborg många beundrare, och år
1786 bildade sig derstädes ett s. k. exegeliskt-filantropiskt
sällskap, hvilket hade till hufvudsyfte att verka för
utbredandet af den store andeskådarens läror. Vid samma tid
framträdde prestmannen JOHAN TYBECK såsom uppenbar
anhängare af Svedenborg. Han hade i mer än 20 år tjenstgjort
såsom huspredikant och slutligen såsom komminister inom
Strengnäs stift. Men då han dels i sina predikningar
förkunnade villfarande läror, dels i åtskilliga skriftera t. ex. sin
Femförelse mellan den gamla och den nya läran, gjorde de
häftigaste utfall mot kyrkoläran i groft svedenborgsk anda,
blef han omsider 1818 af Strengnäs domkapitel afsatt från
predikoembetet.
I en någon mildrad form framstäldes Svedenborgs åsigter
af. GUSTAF KNÖS, en son till den förutnämnde domprosten
Anders Knös i Skara. Denne man, som sjelf var professor
i orientalspråken vid Upsala universitet och tillika innehafvare
af Vester-Åkers och Dalby patronella pastorat samt dog den
30:de Dec. 1828, utgaf 1824 sin bekanta skrift: Samtal med
mig Sjelf om verlden, menniskan och Gud. Här röjde han
tydligen sin öfverensstämmelse med den svådenborgska
verldsåsigten, om ock den genialiske och poetiskt anlagde
lärjungen förstod att åt densamma gifva en mindre fantastisk, men
mera älsklig och känslan tilltalande form än den, hvari
lärofadern sjelf hade framstält sina hugskott.
Af det anförda synes, att svedenborgianismens inflytande
på vår svenska kyrka i det hela ej varit synnerligen stort.
Cornelius: -Handbok i Sv. kyrkans hist. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
