Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄSARE OCH SEPARATISTER. 311
Finland, men begåfvo sig sedan öfver till Stockholm, der de
flitigt umgingos med Dippels anhängare. De tvungos efter
några år att med sina själafränder lemna fäderneslandet och
anträdde sin afresa från Stockholm den 19:de Juli 1734.
Sällskapet, som uppgick till omkring 60 personer, begaf
sig först till Köpenhamn, men måste sedan oupphörligen
byta vistelseort. Man försökte bosättning flerestädes både i
Danmark, Tyskland och Holland, men kunde ingenstädes
finna någon varaktig stad. En tid uppehöllo sig
emigranterna i ÅAltona. Här dog Jakob Eriksson den 18:de Sept.
1737, och sällskapets ledare blef nu dennes yngre broder,
sergeanten Erik Eriksson. Utom åtskilliga yttre vidrigheter
hade man ock inom sitt eget samfund mycken split och oro,
men den nyssnämnde ledaren, som synes hafva varit en
kraftfull man, lyckades dock beherska rörelsen och
sammanhålla flertalet af emigranterna.
Efter mer än tio års kringirrande i främmande land,
återvände Eriksson med den lilla skara af omkring 25 personer,
som oaktadt alla utståndna lidanden och försakelser städse
förblifvit honom trogen, i slutet af April 1745 till Sverige.
Man hyrde sig först ett hus på Södermalm i Stockholm, men
lyckades sedan skaffa sig tillåtelse att någon tid vistas på
en gård vid namn S£keviz£Z, som låg på Wermdön i närheten
af Bo kapell. I Sept. 1746 inköptes detta ställe af den rike
köpmannen ANDERS ALMQVIST i Linköping, en orolig och
okyrklig man, som blifvit vunnen för Dippels äåsigter. Han
upplät Skevik till stadigvarande hemvist för det Erikssonska
sällskapet, hvarföre dess medlemmar sedermera vanligen
kallades Skevikare.
Deras lära synes i allt väsentligt hafva varit lånad från
den bekante pietistiske mystikern GOTTFRIED ÄRNOLD,
hvarjemte man hyste en del besynnerliga meningar, som
påminna om JAKOB BÖHMES lärosätt. Mot statskyrkan voro
Skevikarne i hög grad fiendtlige. De ansågo henne såsom ett
Babel, hvarifrån man måste fly. Offentlig gudstjenst,
sakramenter och prestembete förklarades vara öfverflödiga. På
Skevik bodde både män och qvinnor såsom i ett slags
kloster. De hade allting gemensamt, stodo under uppsigt af en
föreståndare, som ledde deras angelägenheter, och voro
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
