Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 18 EYRKAN UNDER ADERTONDE SEKLET.
expedition och verkade i sådan egenskap med stor
skicklighet och oveld, så att presteståndrt vid riksdagen i Gefle 1792
beslöt genom en deputation hos konungen aflägga sin
tacksägelse för den »välgerning», som genom ifrågavarande
expeditions inrättande tillskyndats kyrkan. Men just då man som
mest fägnade sig åt fördelarne af denna inrättning, inträffade
konungens plötsliga död. Ecklesiastikexpeditionen blef nu i
början af år 1793 åter upplöst, och genast såg man under
förmyndarestyrelsen de gamla oordningarne förnyas.
Wallqvist gick tillbaka till sin biskopsstol och utvecklade
här stor kraft och duglighet. Sjelf presterligt sinnad mer än
de flesta af sina samtida, förmanade han sina underlydande
att såsom predikanter taga en Nohrberg och en Belter till
föresyn samt för öfrigt genom ren lefnad »inför Guds
församling bevisa, att de hörde Herranom tilb. Äfven såsom
författare inlade Wallqvist en icke ringa förtjenst. Hans
»ecklesiastika samlingar», och hans bekanta »handbok öfver
ecklesiastika befordringsmål» äro mycket upplysande 1i
kyrkhistoriskt hänseende. Den i så många värf använde mannen synes
hafva blifvit utsliten i förtid. Han dog den 30:de April
1800 vid riksdagen i Norrköping, innan han ännu hunnit 45
lefnadsår. »
Anmärkas bör, att det embetsverk, som biskop
Wallqvist med så stor skicklighet förestod under de tre sista
åren af Gustaf III:s regering, år 1809 återupprättades samt
år 1840 förvandlades till ett s. k. ecklesiastikdepartement.
§ 143. Fri religionsöfning för främmande trosbekännare.
I Karl XI:s kyrkolag var förbjudet att här i riket hafva
någon främmande religionsöfning eller densamma bevista.
Äfven efter statshvälfningen 1719 sökte presterskapet
visserligen upprätthålla den svenska statskyrkans trosenhet i all
dess forna kraft. Men särdeles på riddarhuset, der pietister
och dippelianer hade åtskilliga målsmän, läto ofta röster höra
sig, som yrkade på religionsfrihet, och frihetstiden har ock i
sjelfva verket först beträdt toleransens väg, ehuru vida mindre
af religiösa än industriella skäl.
Första steget togs nämligen genom de för ÅAlingsås
manufakturi utfärdade privilegierna af den 22:de Dec. 17243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
