Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
ja
DE S. K. FRIRELIGIÖSE. 349
För öfrigt var Hoof helt visst en af senare tiders mest
bemärkte folkpredikanter. Han förvärfvde sig ett stort
anhang särdeles inom Vestergötland och en del af Halland,
och än i dag finnas s. k. Hoofvianer ej blott i dessa bygder,
utan ock på spridda ställen ända ned i södra Småland.
Läseriet inom sistnämnda landsdel, på hvilket den förut
omnämnde Sellergren välgörande inverkat, synes hafva egt
och delvis ännu ega sin rot i gammaldags fromhet af
pietistisk art. I senare tider har dock den antinomistiska
rörelsen banat sig väg äfven till Wexiö stift. Att hon här har
ungefär samma karakter som hos hedbergianerna i
Helsingland, är temligen uppenbart.
En vida äldre rörelse af egendomlig art ledde sitt
ursprung från Småland. Tbland det lifliga och för fromma
väckelser känsliga folket inom detta landskap yppade sig
nämligen redan 1839 och de närmast följande åren en
sällsam företeelse i den s. k. predikosjukan, bestående i en med
kroppslig sjukdom, kramp och dvala förenad oemotståndlig
drift att sjunga psalmer och hållla botpredikan. Denna
rörelse spridde sig snart äfven till Vestergötland, der hon inom
kort vann så stor utbredning, att de af sjukdomen behäftade
år 1843 uppgåfvos till två å tre tusen personer. Äfven i
början af 1865 samt under våren och sommaren 1872 visade
sig liknande symptomer inom vissa socknar i nordvestra
Småland.
Hvad slutligen Dalarne angaår, så uppstod här i början
af 1850:talet, särdeles i Orsa socken, en betänklig söndring
af samma antinomistiska art, som den förut omnämda 1i
Helsingland. Hon ledde sin upprinnelse från åtskilliga personer,
som 1i Stockholm blifvit bekanta med hedbergianismen. Snart
kommo baptistemissarier och gjorde allt möjligt, för att
underblåsa oron och stegra hatet mot statskyrkan. Detta
utsäde blef icke utan frukt, ty under den följande tiden yppade
sig bland Örsaläsarne en allt större benägenhet för den
baptistiska villoläran.
§ 158. De s. k. frireligiose.
Inom de evangeliska kretsarne hade efter Rosenii död
theol. lektorn i Gefle PAUL PETER WALDENSTRÖM förvärfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
