- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
359

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.









ECELESIASTIKVERKET I LAPPMARKEN.359



sen, befinner sig synoden 1i jemn tillväxt, ehuru hon ännu
ej på långt när förmått lösa sin stora uppgift att med Guds
ord och sakrament uppsöka och betjena alla våra förskingrade
landsmän i Amerika samt förena och bibehålla dem i ordnade
evangeliskt-lutherska församlingar. i

S. 165. Echklesiastikverket i Lappmarken.

Ett skönt vittnesbörd om större religiös lifaktighet inom
den protestantiska kristenheten har i vårt århundrade aflagts
genom den allestädes vaknade ifvern för missionsverket bland
hedningarne. Äfven svenska folket har deltagit i detta
kristliga företag.

Först och främst har man ihärdigt fortsatt arbetet på
lapparnes kristliga uppfostran. Från det föregående känna
vi de åtgärder, som tid efter annan vidtogos i sådant syfte.
Utom annat, som åtgjordes i Gustaf Wasas och Karl IX:s
dagar, hade man, såsom vi sett, för
kristendomsundervisningens befrämjande i Lappland, redan under Gustaf Adolfs tid
inrättat en lappskola i Lycksele och under
förmyndarestyrelsen för drottning Kristina byggt åtskilliga kyrkor och
organiserat församlingar uppe i Lappmarken. På 1700-talet
fortgick arbetet i samma rigtning. Särskildt ansåg man den
skytteanska skolan i Lycksele icke längre göra tillfyllest för
lapparnes undervisning i evangeli lära, utan dylika skolor
anlades nu på flere andra ställen, såsom i Åsele, Arjeploug;,
Fockmock, Gellivare, Juckasjärvi och Karesuando.

Men detta stationära undervisningsväsende utbyttes 1
början af innevarande århundrade mot ett flyttbart. Man
upphäfde nämligen 1820 vissa af dessa lappskolor och
inrättade 1 stället en ambulatorisk undervisning, som skulle
besörJas af missionärer och kateketer. PETRUS LAESTADIUS,
hvilken dog 1841 såsom kyrkoherde i Wibyggerå, och som var
en yngre broder till den förut omnämnde Lars Levi
Lestadius, bestridde missionärstjensten 1i Piteå lappmark från 1826
till 1832. Han har 1i sina till trycket befordrade journaler
öfver misswonsresor i Lappmarken, hvilka på sin tid väckte
mycket uppseende och ännu kunna läsas med stort nöje, på
ett särdeles intressant och lefvande sätt skildrat förhållandena
der uppe i höga norden samt sin verksamhet och sina
erfa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free