Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESFRÅGAN. 371
midten af 1700:talet skolat afläggas inför domkapitlet, numera
ansågs öfverflödig. Också blef sistnämnda examen afskaffad
genom en kgl. förordning af den 18:de April 1884, ehuru
på samma gång tillåtelse gafs åt de prester, som sådant önska,
att till styrkande af sin förkofran i theologiska studier inför
vederbörande domkapitel utgifva och försvara en theologisk
afhandling.
Den 26:te Okt. 1883 utfärdade Kel. Maj:st ny lag
angående tillsättning af presterliga tjenster. Här har
församlingen, vid tillsättning af kyrkoherde i s. k. konsistoriella
gäll, fått sig medgifvet att till fjerde profpredikant kalla
behörig prestman från hvilket stift som helst, skolande dock,
»der af församlingen till fjerde profpredikant begärd
prestman blifvit å förslaget uppförd och vid valet stäld under
omröstning», valhandlingarne insändas till Kegl. Maj:st, hvilken
» sadant fall eger att till tjensten utnämna en af de å
förslaget uppförde». Ny strafflag för prester har jemväl vunnit
Kol. Maj:sts sanktion den 8:de Mars 1889.
§ 169. Katekesfrågan.
Den Svebiliska katekesen hade länge ansetts mindre
tidsenlig, och år 1794 nedsattes en kommitté att utarbeta en
ny. Det gick dock mycket trögt att på denna väg komma
till något resultat. Under tiden dog erkebiskop Uno von
Troil den 27:de Juli 1803 och fick till efterträdare biskopen
i Linköping JAKOB AXELSSON LINDBLOM, som innehade
erkebiskopsstolen från 1805 till 1819. Åt denne nye erkebiskop
uppdrogs år 1806 katekesförklaringens omarbetning. Sjelf i
saknad af någon djupare ”theologisk lärdom, synes han
visserligen icke hafva synnerligen mycket lagt hand vid verket,
som i stället utfördes af åtskilliga medarbetare, särdeles
dåvarande kyrkoherden i Tuna och Stafby inom erkestiftet
JOHAN ÅSTRÖM? hvilken dog 1844 såsom theol. doktor och
kyrkoherde 1i Simtuma.
Men om Åström måhända var den, som förde pennan,
så var det i alla fall Lindblom, som hufvudsakligen gaf fart
ät arbetet samt på dess hållning och anda i det hela
utöfvade ett bestämmande inflytande. Mycket nitisk för saken,
gjorde han allt, hvad han kunde, för att icke blott få arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
