Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 KYRKAN UNDER NITTONDE SEKLET.
färdigt, utan äfven godkändt. Och han lyckades i sitt
bemödande. Det framlagda katekesförslaget gillades af
theologiska fakulteten i Upsala, och blef enligt presteståndets
uttalade önskan år 1810 anbefaldt till allmänt bruk. Denna
katekesförklaring, som 1i nära 70 år utgjorde den
auktoriserade ledtråden för religionsundervisningen, bar tydliga spår
af neologiens inflytelse och rönte snart, såsom vi sett i det
föregående, mycken gensägelse i synnerhet af de norrländska
läsarne.
Om ock medgifvas må, att Lindbloms katekes i många
afseenden var rätt god och ingalunda förtjenade allt det tadel,
som med polemikens vanliga öfverdrift blef honom beskärdt,
så kan dock svårligen nekas, att det i vår tid allt mera
vaknade behofvet af en positiv och skarpt uttalad dogm icke
af densamma nöjaktigt tillfredsstäldes. I den mån missnöjet
blef mera högljudt, måste man lyssna dertill, och redan i
midten af vårt århundrade var man betänkt på en
omarbetning.
En kommitté nedsattes 1852, som utarbetade en
ketekesförklaring. Men 1868 års kyrkomöte, som tog den ännu
oafgjorda frågan under ompröfning, var ej nöjd med
kommitterades arbete, ehuru det undergått en af presteståndet
begsärd revision. Man ville hafva mer enkelhet, bestämdhet
och korthet i den nya katekesen samt närmare anslutning
till Luthers lilla katekes och beslöt derföre hos Kel. Majs:t
anhålla om åtgärders vidtagande för åvägabringande af en
så inrättad lärobok.
På grund häraf förordnades en ny katekeskommitté.
Biskopen i Linköping EBBE GUSTAF BRING ledde arbetet
såsom kommittéens ordförande, och bland dess medlemmar var
en plats inrymd åt theol. professorn vid Upsala universitet
KLAES ADOLF HULTKRANTZ (T 1877).
Den sistnämnde var väl bevandrad på det ifrågavarande
området och torde nog hafva varit den, som hufvudsakligen
kom att bestämma formuleringen af det katekesförslag, som
af den nya kommittéen framlades 1872. Vid kyrkomötet
följande år erkändes visserligen den erbjudna
katekesförklaringens onekliga förtjenster i afseende på korthet, bestämdhet,
och systematisk anordning, men som hon ansågs hafva mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
