Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SN ASS RRR SRR SRS R ER Am
FOLKSKOLEVÄSENDET. 373
tillgodosett det dogmatiska än det ethiska intresset, så
begärdes en revision.
En sådan verkstäldes af erkebiskopen ANTON NIKLAS
SUNDBERG och biskop Bring, hvarpå det sålunda omarbetade
förslaget till ny katekes ändtligen af 1878 års kyrkomöte
godkändes samt redan den 1i11:te Oktober s. å. af Kegl. Majs:t
stadfästes till allmänt bruk vid kristendomsundervisningen t
den svenska kyrkan. Under den tid, som sedermera förflutit,
har den nya katekesen börjat användas samt visat sig vara
god och lämplig för sitt ändamål.
S$ 170. Folkskoleväsendet.
På folkundervisningen har i vårt århundrade
uppmärksamheten med allvar blifvit fästad. Excellensen grefve JAKOB
DE LA GARDIE hade under sin vistelse i London 1814 gjort
bekantskap med den af BELL och LANKASTER uppfunna
s. k. vexelundervisningsmethoden. Man blef snart betänkt på
att införa denna method hos oss, och år 1822 bildade sig i
Stockholm, på de la Gardies initiativ, ett sällskap för
vexelundervisningens befrämjande. I hufvudstaden anlades en
normalskola såsom bildningsanstalt för lärare, och tio år efter
sällskapets stiftelse hade man redan hunnit så långt, att i
Sverige funnos icke mindre än 260 skolor, der undervisningen
bedrefs efter den Bell-Lankasterska methoden.
En ny och fastare reglering erhöll folkundervisningen
snart nog på lagstiftningens väg. Efter föregående
öfverläggningar vid 1840 års riksdag utfärdades nämligen den 18:de
Juni 1842 Kel. Maj:sts stadga angående folkundervisningen i
riket. Enligt denna för det magtpåliggande ärendet
synnerligen betydelsefulla förordning skulle hvarje socken ega minst
en, helst fast folkskola med vederbörligen vid ett seminarium
godkänd lärare. Derjemte föreskrefs, att seminarier för
folkskolelärares bildande skulle inrättas såväl i hufvudstaden som
i hvarje stiftsstad.
Vid riksdagen 1850—58 fattades beslut om s. k.
småskolors inrättande, hvilka skulle dels tjena såsom
förberedelseskolor till de reguliera folkskolorna, dels, utan att afse de
reguliera och med dem sammanhänga, meddela det i
skolstadgan föreskrifna kunskapsminimum. Vid samma riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
