Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384. KYRKAN UNDER NITTONDE SEKLET.
Det är bekant, att äfven emot denna psalmbok
anmärkningar blifvit gjorda. Det lider också intet tvifvel, att ju
icke vissa spår af neologiens inflytelse här och der kunna
upptäckas. Men detta hindrar ej, att Wallins psalmbok är
ett mästerverk, och att få protestantiska länder torde kunna
uppvisa en bättre. Om än de i nya psalmboken bibehållna
gamla psalmerna äro mest kärnfulla och bekännelsetrogna,
så skall dock ingen rättvisligen kunna neka, att äfven många
nya psalmer ega ett högt värde. Ibland dessa intaga
WALLINS, FRANZÉNS och HEDBORNS psalmer utan tvifvel det
främsta rummet.
Enär Wallins psalmbok, om än i det hela förträfflig,
likväl icke är fri från fel och dessutom innehåller åtskilliga rentaf
underhaltiga psalmer, hafva omsider från många håll röster
höjt sig, som påyrkat, att man borde rensa bort det mindre
brukbara och ersätta det med något bättre, samt äfven här
och der 1i för öfrigt goda och användbara psalmer göra en
och annan mindre rättelse. En motion i sådant syfte väcktes
vid 1868 års kyrkomöte af domprosten TORÉN, och man
beslöt anhålla om en med varsam hand företagen revision.
Emellertid afhördes icke någon sådan åtgärd. Det 1883
församlade fjerde allmänna kyrkomötet fann sig derföre ega
anledning att ånyo påminna om saken. På grund häraf
lemnade regeringen i uppdrag åt domprosten Torén och några
andra män att verkställa den ifrågasatta revisionen. De hade
sitt psalmboksförslag färdigt 1889, men ännu har detsamma
ej hunnit granskas och godkännas.
En ny, till den nya psalmboken lämpad koralbok
utkom under åren 1820 och 1821. Hon var utarbetad af
kapellmästaren JOHAN KRISTIAN FREDRIK HJEFFNER,
hvilken dog 1833 såsom director musices vid Upsala universitet.
Stor förtjenst om den svenska kyrkosången förvärfvade sig
äfven hofpredikanten JOHANNES DILLNER (f 1862 såsom
kyrkoherde i Öster- Våla inom erkestiftet) genom sitt s. k.
psalmodikon och en i siffror utförd koralbok. Anmärkas bör,
att ehuru de nya koralerna utan tvifvel voro i sitt slag
utmärkta, hafva dock i senare tider starka röster låtit sig
förnimma, som önska dem utbytta mot en s. k. rytmisk
kyrkosäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
