Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skidor, snöskor och skarbågar och deras utvecklingsformer av N. E. HAMMARSTEDT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
par — om ock sällsynt — som även av former, vilka mycket
erinra om de nordiska vidjetrygorna (se fig. 21). I
Nordamerika, där trygan förekommer ända nedåt Kalifornien och
med ett stort antal variationer, under det att skidan hos
urinvånare helt saknas, har den förstnämnda nått sin högsta
utveckling. Särskilt äro de canadensiska skarbågarna
utmärkta, och det är också
denna typ, som de
amerikanska sportsmännen
antagit för sina
idrottsövningar.). En dylik
skar-båge (fig. 22) består av
tre delar: ramen, två
tvärslåar och nätet,
binds-let oräknat. Ramen göres
ofta av hickoryvirke,
vilket kan ersättas av ask
eller även av björk. Slåarna
äro av lönn. Nätet göres
av råhud, som skares i
smala remmar och kokas i
fett samt sedan omedelbart flätas, eller ock användas
senor. Bredden hos en dylik skarbåge är 30 till 45
cm.; längden 90 till 110 cm. Konsten att gå med dem är
lätt att lära sig. Likasom det vid skidtävlingar hos oss, då
Fig. 22. Canadensisk snösko.
det gäller längre sträckor, oftast är lappar, som segra, är det
i Amerika i regel indianer, som utmärka sig som
skarbåge-löpare. Vid tävlingar hava européer sålunda lyckats
till-ryggalägga en sträcka av c:a 6 km. på 28 min. 52 sek.,
indianer på 24 min. och 4 sek.
.) Även i Canada och Nordamerika har skidan numera så gott som
fullständigt utträngt snöskon både som idrotts- och turistredskap. Red.
Fig. 21. Skarbåge från Kalifornien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
