- Project Runeberg -  På skidor : Skid- och friluftsfrämjandets årsbok / 1929 /
33

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skidor, snöskor och skarbågar och deras utvecklingsformer av N. E. HAMMARSTEDT.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Skarbågen sattes av nordamerikanska idrottsmän till en
början över skidan, vilken av nordbor i senare tid införts,
men i denna åsikt kan emellertid en var, som gjort sig i
någon mån förtrogen med den sistnämnda, omöjligt instämma.
Visserligen framgår av tävlingar, hållna i Canada, att
hastigheten med skarbågar å mindre håll — högst 7 a 8 km. —
kan uppdrivas ganska avsevärt, men varken såsom
fortkomstmedel för längre sträckor eller vad beträffar själva
fortkomstsättets nöje och behag kan något slags tryga mäta
sig med skidan. Emellertid torde skarbågen i en utvecklad
form även hos oss någon gång kunna vara lämplig till
allmännare bruk och åtminstone undantagsvis erbjuda ett
angenämt idrottsredskap under den årstid, som mer än någon
annan kräver andlig uppmuntran och kroppslig motion för
att blodet skall fortfara att rätt livaktigt funktionera.[1]

Inom polaforskningens fält har trygan spelat en viktig
roll om ock — tack vare Nansen — ej så framstående som
skidan. Dels var nämligen skidan för de tidigare
polar-forskarna nästan obekant, dels sakna utlänningarna liksom
för övrigt t. o. m. större delen nordbor än i denna dag
färdighet att använda skidan, och denna färdighet inhämtas
ingalunda snabbt. För utlänningen måste alltså dessa
fortkomstdon förefallit särdeles otjänliga. Skarbågarna voro
däremot lättare att genast förstå sig på. Emellertid hava
dessa allt från äldre tider ingalunda vunnit odelat pris av
polarfararna. Sålunda klagar kapten Franklin: "Man kan
icke föreställa sig det lidande man utstår genom att gå med
två till tre markers tyngd på skavda fotsulor och svullna
vrister. — Eländet av första dagens resa är så stort, att
ingenting kan förmå den lidande att möta ännu en dags
strapatser, så länge följderna ännu fortfara efter den första".
Dock har Nansen medfört såväl norska trygor som
amerikanska skarbågar på sina resor, och Peary medbragte
likaledes jämte skidor skarbågar av det senare slaget på
sina Grönlandsfärder. Även för den Andréeska utrustningen
anskaffades dylika av Canadatyp.

*





[1] Skidan har under de 30 år, som förgått sedan denna uppsats ned~
skrevs, så fullständigt segrat som idrottsredskap vintertid, att icke blott
kälken och sparkstöttingen utan även den förr så populära skridskon högst
betydligt fått maka åt sig. På allra sista tiden har dock bandyspelet på
skridskor tagit fart, särskilt bland städernas ungdom, men skidan intar dock
en säker rangplats bland våra vinteridrotter. Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:09:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skidor/1929/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free