Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mera om skidans historia av K. B. WIKLUND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gisk" metod uppställda serierna, och när till allt detta
kommer, att "Örgården" varken återfinnes på de noggranna
kartorna eller ens i det centrala ortnamnsverket "Ortnamnen i
Älvsborgs län. XV. Nordals härad", 1911, så blir saken
onekligen högst märkvärdig. Det är uppenbarligen bäst att
ställa dessa skidor helt utanför diskussionen och icke på dem
bygga några som helst typologiska slutsatser angående den
ifrågavarande skidtypens utbredning»
Prof. Sirelius avbildar slutligen även ett par "snöskener",
d. v. s. skidor ("skener" är ett vanligt ord för skridskor i
Götaland) från Långaröds s:n på Linderödsåsen i Skåne
(Nordiska Museet nr. 44,057), vilka förfärdigats år 1870. I
inventarieförteckningen säges om dem, att dylika skidor
länge använts och alltjämt användas och att de äro gjorda
av bok och baktunga. Tåremmarna äro av en sadelgjord
eller av klädesremsor och fastade vid fastnitade träkanter.
Skidorna äro platta både undertill och ovanpå. Längd 163
cm, framdelens bredd 13,9, bakdelens 14,8 cm, hålet för
tå-remmen 90 cm från nosen. Dessa samma snöskener från
Långeröd omnämnas även i Skerfes katalog som nr 1, men
jag kan dock — trots dr Itkonens intresse för Palnatokes
skidor och prof Sirelius. typologi — omöjligen tro, att de
kunna användas för några etnografiska slutledningar.
Kunna de alls vara annat än tillfälliga bildningar, mera
tillhörande barnens värld än framsprungna ur de vuxnas
samfärdselsbehov? Linderödsåsen är nog skogig och full av mossar
och kärr, men den ligger dock i Skåne, och snömängden är
inte alltför överväldigande ens i denna del av landskapet.
Och även i typologien måste man räkna något med det
rimliga och inte helt mekaniskt och okritiskt ställa bredvid
varandra former av liknande utseende utan hänsyn till tid
och ort och andra omständigheter.). Det vore emellertid
intressant att få veta något mera om dessa "snöskener", och
jag bifogar därför efter Sirelius bilder av de skånska snö-
.) Till vilka underbara resultat man kan komma med typologiens hjälp,
visas kanske allra bäst av prof. Sirelius’ yttrande i sin ovannämnda
artikel s. 81 om ett par sälfångareskidor från Högland i Finska viken. "De
ha visserligen icke urgröpt fotställ, men man kan dock utan tvivel anse dem
för avkomlingar av just sådana skidor.––––––Dessa skidor äro fjädrande
och alltså litet högre vid fotstället, 164 cm. långa, 10,5 cm. breda, spetsiga
framtill, men runda baktill. Tåremshålet är 76 cm. från spetsen, i vilken
även är ett hål för ett snöre, med vilket man kunde draga skidorna efter
sig. Fotstället är täckt med en vadmalslapp, och tåremmen av skinn är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
