Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mera om skidans historia av K. B. WIKLUND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande forskningar skola då kanske giva oss även direkta avkomlingar av
urn. alaz i betydelsen "skidränna", kvarglömda i någon avlägsen svensk
eller norsk dialekt. Men om skidrännans lapska namn är av urnordisk
upprinnelse, så bör väl skidrännan själv vara lånad till lapparna från
nordborna. Härför talar ju också, att de nordöstligaste lapparna
överhuvudtaget aldrig haft någon ränna på sina skidor. Den har funnits
endast i väster och söder, närmare intill det nordiska inflytandets källa, men
har aldrig hunnit ut till de östra delarna av norska Finnmarken och till
Kolahalvön. För säkerhets skull vill jag också till slut betona, att det
lapska oalle, såsom någon kanske skulle vilja sätta i fråga, omöjligen kan
vara grundord för det nordiska ål, d. v. s. att nordborna skulle ha lånat
ordet från lapparna i stället för tvärtom. På samma gång komma vi in
på en märkvärdig omständighet, som står i samband med det ifrågavarande
ordets historia på nordiskt håll.
Då det lapska ordet i sin första stavelse har ett oa och icke a, visar
detta, att det nordiska grundordet icke haft vanligt klart a, utan nasalerat
a. Ett nasalerat a-ljuds klang är nämligen mycket dunklare än ett klart
a-ljuds, och därför har det av lapparna återgivits med en något dunklare
vokal, ett öppet å-ljud, vilket numera uttalas oa» Nu visar den nordiska
språkhistorien, att nominativen av det ifrågavarande urnordiska ordet i
äldre urnordisk tid hetat ungefär anghlaz och först i sen urnordisk tid
fått formen alaz med nasalerat a. Det är vidare intressant att observera,
att man i de rysklapska dialekterna överhuvudtaget icke finner några
nyare låneord från de nordiska språken, utan bara ett — icke så litet —
antal urnordiska sådana, och jag har därav i en artikel "Die nordischen
Lehnwörter in den russisch-lappischen Dialekten" i Journal de la Société
Finno-Ougrienne X, 1892 dragit den nära till hands liggande slutsatsen,
att dessa nordöstligaste lappar skilj t sig från sina stamf ränder och flyttat
ut på Kolahalvön fram emot slutet av den urnordiska tiden. Något
till-bakavikande av nordborna där uppe vid Ishavet känner man ju nämligen
icke till. Denna företeelse bör man nu tydligen sammanställa därmed,
att skidrännan saknas på Kolahalvön och att oales, oalle äro
senurnor-diska lån.
Att döma av allt detta synes sålunda skidrännan ha
kommit till lapparna mot slutet av den urnordiska tiden och
först efter det de nuvarande ryska lapparna utvandrat mot
öster. Då den urnordiska tiden numera räknas hava slutat
omkring 700 år e. Kr., kan man sålunda säga, att lapparna
ha lånat skidrännan från nordborna ungefär vid mitten av
första årtusendet efter Kristus. Från lapparna har den
sedan vandrat vidare till finnarna, såvida dessa icke fått den
direkt från svenskarna. Den vänstra, skandinaviska
skid-typen har slutligen någonstädes i norr, kanske snarast i Lule
lappmark, sammansmält med den östra typen, till- vilken
även lapparnas ursprungliga skidor hörde, och därmed lagt
grunden till våra nutida sportskidor med ränna. Finnarnas
ursprungliga skidtyp åter, vilken med sitt urgröpta fotställ
representerar en försämrad avart av den östra typen, har
fullständigt försvunnit i Finland, men synes ännu leva kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
