Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörelsetekniken vid slätmarkslöpning — "stakning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sker stavisättningen betydligt framför fötterna, men någon
framåtdrivande kraft kan naturligen ej anbringas å stavarna,
förrän fötterna kommit i höjd med isättningspunkten.
Genom bakåtföring av överarmarna i axelleden samt böjning
huvudsakligen i höftlederna "dragés" kroppen på
jämnställ-da fötter framåt mellan stavarna. Vid slutet av rörelsen, när
bålen blivit nästan parallell med marken, (bild 4 6 5), sker
dessutom en sträckning i armbågsleden, varigenom rörelsen
framåt i det längsta pådrives. Kroppen rätas nu upp,
stavarna isättas på nytt o. s. v. Den karaktäristiska
slutställningen — skiss 4 — känna nog alla igen.
Stil 2 (skiss 2) kan utföras stilenligt med något kortare
stavar (stavlängd lämpligen = halshöjd) och utföres på
följande sätt: Stavarna isättas enl. ovan, dock med armarna
väl böjda, i armbågsleden samt med armbågarna nära livet.
Kroppen "hänger" med armarna i stort sett bibehållna i
denna ställning mellan stavarna och bringas genom stark
böjning i knä- och höftleder till så gott som sittande ställning
att helt enkelt falla framåt. I slutet av rörelsen (bild 5)
accelereras farten framåt genom en kraftig knyck, bestående
av en begränsad sträckning i armbågsleden. Härigenom
underlättas också kroppens uppresande ånyo till upprätt
ställning, vilket även möjliggöres genom att ena foten i slutläget
befinner sig bakom den andra ungefär en dryg fotlängd.
Stavarna isättas, och rörelsen upprepas på nytt. — Den
ovannämnda knycken liknar mycket den s. k.
roddarknycken, som vid kraftig rodd brukar avsluta ett årtag.
Karaktäristiskt är just, att man liksom sätter sig emellan stavarna,
varför bålen i slutställningen — skiss 4 — är i det närmaste
upprätt.
Det kan synas likgiltigt, om man utför rörelsen enl. skiss
1 eller skiss 2. Så torde dock ej vara fallet, om man vill
ekonomisera med sina krafter och samtidigt komma fortare
fram.
Skiss 2. (Stil 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
