På skidor : Skid- och friluftsfrämjandets årsbok / 1938 / 29 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal skogslöpares funderingar och erfarenheter om skidforskning och tjurvirke av jägmästare Sven Cederberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förstöras och skämmas, vadan jag i stället
rådde honom att skaffa bättre bindningar och
helst osulade pjäxor. Huruvida han fullföljde
sin lådidé, är mig ej bekant.

Skida från Utvängstorps s:n, Västergötland. (N:r 449 b.)

Denna idé hade emellertid, om den utförts
och kunnat göras hållbar, givit enahanda
fördelar och nackdelar som den södra
skidformens urgröpta fotställ. I vilken mån
fotbeklädnaden spelar en roll vid fotställets
utformning, kan man bland annat även se på en
under den södra typen inrangerad, från
Västergötland (n:r 449 b i Svenska skidmuseet)
härstammande skida. Här finnes nämligen utom
de vanliga sidolisterna en särskild urgröpning
för en tjockare sula och en särskild för klacken.

Strängt taget är det den gamla södra
skidformens sidolister, som gå igen på de moderna
skidbindningarna av metall, som nu erövrat
hela den civiliserade skidvärlden. De gamla
skidornas fördelar vid fotstället ha i den
moderna bindningen förbättrats och deras
nackdelar ha borteliminerats, men den moderna
bindningen är ändå mera utspecialiserad för
fotbeklädnad med tjocka och styva sulor. Att
med någon utsikt till framgång i skidlöpningen
försöka sticka dit med en osulad eller
rundbottnad lappjäxa eller mockasin är
naturligtvis lönlöst.

På en del gamla skidor med mer eller
mindre indraget fotställ och med ett genom
skidan upptaget horisontellt hål för tåbindslets
fästande, vilka karakteristika jag anser
närmast tillhöra en skandinavisk utveckling av
den arktiska skidformen, förekom ofta, att
fotplattan var något konkavt urholkad. Av en del
mossfynd att döma synas även kanterna på
fotstället varit ända till 2.5 centimeter högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>