Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En gammal skogslöpares funderingar och erfarenheter om skidforskning och tjurvirke av jägmästare Sven Cederberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av snöbrist eller eljest sett sig tvungen att lämna sin kanske
illa medfarna skidutrustning. Av dylik anledning
kvarlämnade skidpar eller en eller annan skidstump har jag åtskilliga
gånger sett på myrar i Norrbotten, men däremot aldrig någon
enstaka på något sätt brukbar skida. Även den något
fragmentariska i samma artikel behandlade Hotingsskidan kan ju
mycket väl en gång i tiden ha kastats ut eller kvarlämnats på
myren, då fyndplatsen ligger i omedelbar närhet till en gammal
boplats med lämningar, härrörande från något stenåldersfolk.
Tjurvirket.
I det föregående har jag vid omnämnandet av den
centralnordiska skidformen framhållit, att den längre skidan
(löpskidan), som normalt fördes med vänster fot, i regel var
tillverkad av tjurvirke. Dylikt virke har ju åtskilliga gånger
beskrivits tämligen noggrant i På Skidor tid efter annan,
utförligast av d:r Erik Modin år 1927, notarien T. Tomasson,
citerad i professor Wiklunds artikel 1929 om "Mera om skidans
historia" samt lektor R. Jirlov 1935. Dessa utredningar,
synnerligast Tomassons, som mest synes byggd på egen
erfarenhet, äro ju för skidforskningen säkerligen av bestående värde,
om de ock innehålla ett eller annat oväsentligt missförstånd
rörande tjurvedens uppkomst och sammansättning.
Ej så underligt heller, då vare sig vår trätekniska litteratur
eller vår skogslitteratur ägnat någon större uppmärksamhet åt
denna sak. En del tyska och schweiziska vetenskapsmän hava
dock ingående sysslat med orsakerna till tjurvedens uppkomst
och dess egenskaper. Ävenså har en norrman, Elias Mork,
i "Tidskrift för skogbruk" häfte 9, 1928, skrivit en väl
orienterande artikel i ämnet. Hans undersökningar gälla dock
endast tjurbildning hos gran, och — liksom de flesta av dessa
vetenskapliga undersökningar — huvudsakligen tjurvirkets
användbarhet i träindustrien, där den sedan gammalt haft och
ännu med rätta har ett ganska dåligt rykte. Dessutom har
norrmannen, forstmästare Einar Stoltenberg i tidskriften "Syn
og Segn" h. 9, 1935 med en artikel "Um skivyrket i gamal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:09:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skidor/1938/0038.html
