- Project Runeberg -  På skidor : Skid- och friluftsfrämjandets årsbok / 1938 /
36

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal skogslöpares funderingar och erfarenheter om skidforskning och tjurvirke av jägmästare Sven Cederberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att denna naturkraft eller sträckspänning är av ansenlig
kapacitet är lätt att inse, då den förmår böja trädstammar av
grov timmerdimension med yvig, om vintern snösamlande
krona, som naturligtvis ytterligare motverkar dess strävan.
Att man träffar den bästa och starkast utvecklade tjuren på
träd, som luta mot söder, sammanhänger säkerligen med det
förhållandet, att hos träden kronorna normalt utvecklas
kraftigast på denna sida av trädet, och därigenom irriterar till
kraftigare tjurbildning genom ökad längdtryckspänning.

Tjurbildning kan även förekomma på barrträd, som hava
sin vertikala ställning tämligen orubbad, nämligen på träd,
som äro utsatta för vindpåverkan huvudsakligen från ett håll.
Dylik tjur blir dock ofta ojämn och torde sällan lämna något
gott skidvirke. Dessutom förekommer tjurbildning på
undersidan av barrträdens alla grenar och kvistar, så snart de
hunnit förvedas, vare sig träden luta eller stå vertikalt. När man
skär av en kvist helst närmare stammen, synes den i snittytan
som en brun, något ojämn sektor från märgen ned mot
kvistens undre kant. Den har samma byggnad och samma ändamål
som tjurveden i stammen, nämligen att motverka den
tryckspänning, som grenen genom sin tyngd åstadkommer på dess
undersida. Som skidvirke har naturligtvis sådan
grenvedstjur icke någon betydelse.

Alla, som på svenskt språk beskrivit skidvirke av tjur,
beteckna detta såsom synnerligen rikt på kåd- och hartsämnen,
”tjärigt”. Enligt de vetenskapliga, träkemiska undersökningar
i saken, vilka för mig varit tillgängliga, skulle emellertid så
ingalunda vara fallet. Undersökningarna gälla stamtjurved
av gran men endast kvisttjurved av tall. Tjurvirket skulle
enligt dessa undersökningar ej innehålla större hartsmängder än
det normala virket i samma träd det tillhör. De undersökningar
härom, som röra talltjur, äro dock så fåtaliga, att man på dem
icke kan grunda något allmängiltigt omdöme. Troligt är dock
att, om tjurbildningen får utveckla sig på naturligt sätt, harts- eller
kådhalten i densamma, såsom undersökningarna utvisa,
icke är större än i normal ved.

Annat blir dock förhållandet — åtminstone beträffande tall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skidor/1938/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free