Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skidfrämjandets officersskidkurs 10 år av major Gösta Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, som försvinner först när tåget går hemåt. Detta gäller
särskilt dem, som komma från snöfattiga trakter. Har icke
skidträning kunnat äga rum, bör träningen ha omfattat dels
vanlig konditionsträning (gymnastik och löpningar till fots),
dels speciell skidgymnastik, som avser att uppöva
rörligheten i benens ledgångar och att stärka därvarande muskulatur
ävensom att direkt förbereda rörelser och ställningar på skidor.
Beträffande utrustningen skulle en hel del vara att säga.
Det kan emellertid konstateras att denna, i den mån det icke
gäller rent militära persedlar, utvecklats med stora steg till
fullgod beskaffenhet. Detta gäller i högsta grad skodons- och
skidutrustningen. I kursernas begynnelse voro t. ex.
"tåjärnsbindningar" de förhärskande — nu äro de med rätta helt
utträngda av de s. k. påskruvade bindningarna. Skidornas längd
har avtagit betydligt till fromma för rörlighet och
användbarhet, skodonen hava övergått från skidskor i största
allmänhet till bastanta, specialgjorda skodon o. s. v., allt
omständigheter, som äro grundval för modern skidutbildning.
Det kan tyckas som om Skidfrämjandet beträffande dessa
kurser åtagit sig stora ekonomiska uppoffringar. Men om
man bortser därifrån, att här fullgöres en donators bestämt
uttryckta vilja, så har Skidfrämjandet detta igen därigenom,
att förutvarande kursdeltagare årligen återvända, ofta med
sina familjer, till Storlien eller till någori annan av
Främjandets många turiststationer.
Och till sist, känna sig svenska officerare stå i
tacksamhetsskuld till Skidfrämjandet, så kunna de icke visa detta på
bättre sätt än att arbeta i föreningens intresse såsom
medlemsanskaffare, instruktörer, färdledare o. s. v., allt till fromma
för idrotternas idrott.
Denna lilla återblick skulle vara ofullständig, om man icke
omnämnde de traditionella avslutningsfesterna. Sista kvällen
på kursen har nämligen alltid firats med en gemensam
aftonunderhållning. I denna ha Högfjällets gäster deltagit och den
har städse präglats av en glädje, friskhet och kvickhet, som
gjort att den blivit högvinterns stora och efterlängtade dag i
Storlien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
