Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlandsberg och Kalhyttan av skriftställare Albert Palmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till den forna kyrktomten ungefär 55 m i rätt västlig riktning. Mitt på
tomten står nu en ståtlig rönn. Den gamla kyrkogården låg en gång
på samma sida om bäcken som kyrkan, men sedan bäckfåran för
omkring 50 år sedan omgrävdes och rätades, har större delen av
gravplatsen kommit att ligga söder om vattendraget. Bäcken utgjorde
fordom ägogräns mellan en bergsmansegendom och kyrkans och gör så
fortfarande. Vid omgrävningen, varigenom den kom att gå nästan
mitt igenom gravfältet, påträffades en mängd skelettrester ävensom
”kistlås” och dylikt. I sin ”Beskrifning öfwer Wärmeland” (1773)
anför Fernow, att vid grävningar ”i nyare tider” har man vid platsen
för Färnebo kyrka ”funnit människoben i jorden och sådana järnkors,
som ännu brukas på kyrkogårdar över döda. Således har här varit
en ordentlig begravningsplats”. — Kyrkan ”var byggd av trä, och
man kan ännu av tomtningen finna, att hon varit 26 alnar lång och
13 (alnar) bred, vilket merendels var en vedertagen storlek för de
påviska kyrkorna. Hon kallades ock Bergs kyrka i Värmland, och
låg hit en del av Grythytte socken i Västmanland.” — ”Bergslagen,
under namn av Värmlands berg, hörde till Färnebo kyrka och utgjorde
dess pastorat.”
”Rester av kyrkan finnas ännu kvar”, upplyser samme författare i
sin gradualavhandling ”Om Värmlands bergslag, fordom kallad
Värmlandsberg, och staden Filipstad” (1764). Som en språklig rest
från forna tider fortlever alltjämt det gamla ”Berg” i bynamnet
Bergskalhyttan.
I det register på prästernas och kyrkornas egendomar m. m. i Skara
stift, som likaledes upprättades för reduktionen 1540, antecknades:
”Prestens upbörd på Vermandz bergh. Item 14 ffat jern thijl fföde
och kläde”.
Om bebyggelsens omfattning får man en tämligen god bild redan
genom 1540 års jordebok, som upptager 15 hyttor med ett 40-tal
bergsmän förutom ”ein kyrkie Dell som lyder Væshaerede” i Asphyttan.
Förmodligen bestodo bergsmansfamiljerna av i medeltal minst
6 à 7 personer. Den rena jordbruksbygden synes ha inskränkt sig till
några enstaka gårdar i södra delen av församlingsområdet, men
räknar man den fasta (jordägande) befolkningen till 350—400 personer,
så kan denna siffra näppeligen vara för hög. Härtill kommer så ett
antal gruv- och hyttdrängar, oskattlagda torpare, jägare, fiskare och
andra, som ej nämnas i de tidigare skattelängderna men förvisso ökade
”folkhopen” med ytterligare något hundratal människor. Bland
bergsmännen voro flera finnar.
Prästerna bodde vid Färnebo (Bergskalhyttan) till och med 1617.
En Olof Petræus skall ha varit den förste lutherske pastorn. ”Herr
Niels på Wermelandzberg” omtalas 1544 i ett ”Register paa clerkernes
nampn wdj Scara stickt”. Nästa f. n. kände tjänstinnehavare är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
