Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlandsberg och Kalhyttan av skriftställare Albert Palmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehavaren. Möjligen blev det redan nu handlanden Jonas Erik
(John) Mitander i Filipstad, vilken i husförhörsboken för Färnebo
västra bergslag för 1831—1835 o. s. v. säges äga 9/16 i Kahlhyttan,
1 hel skattehytta. ”Dess folk” på Kalhyttan — han bodde själv till
1841 i gården nr 41 (Mitandersgården) i staden — utgjorde enligt
samma husförhörsbok inte mindre än 38 personer: 1 inspektor, 2
bokhållare, 1 mamsell, 1 trädgårdsmästare, 1 d:o dräng, 1 jägare, drängar
och pigor, vallhjon m. fl.
J. E. Mitander hade av allt att döma förvärvat även den mindre del
i Kalhyttan, som hans fader Nils Mitander köpte av brukspatron
Johan Fahlbecks sterbhus. Brukspatron Nils Mitander var född 1767 i
Filipstad och dog på godset Alkvettern 1841, dit han flyttade 1826.
Sonen Jonas Erik föddes 1799 i Filipstad och dog 1861. Han var gift
med Beda Fredrika Johanna von Schneijdern, född i Stockholm 1811,
död 1850 på Kalhyttan.
Bland annat genom arv från fadern, som omkring 1830 inköpt
Fredrosverken i Gunnarskog, kom Jonas Erik Mitander att få
betydande intressen i västligaste Värmland. 1841 anlade han Mitandersfors
bruk vid norska gränsen och flyttade själv dit 1852, då han sålt
Kalhyttan till bergsbruksidkaren Jan Peter Björsson från Grythyttan.
En följd av anläggningen av Mitandersfors var att en kyrka 1849—1850
uppfördes i Bogen. Jonas Mitander skänkte ”Lillbogen” om 200
tunnland förutom impedimenter till prästboställe, byggde på egen
bekostnad en två mil lång väg mellan Fredros och Mitandersfors o. s. v.
Han sålde emellertid redan på nyåret 1855 sistnämnda bruk till en
norrman.
Jonas Erik Mitander kallades vanligen ”John”. Någon Sintramtyp
var denne ”John” säkert inte — den verkliga förebilden till den elake
Sintram torde vara en helt annan person, nämligen brukspatron Karl
Johan Tjeder på Björke, nu Björkefors (Fors i Gösta Berlings saga),
född 1796, död 1852, ehuru ”John” Mitander ofta utpekats som
”Sintram”. Ulrika Eleonora Nordenfelt, gift med hans broder Nils Filip
Mitander, antecknar om sin svåger, som av fadern sändes till Lybeck
att där genomgå handelsskola, att han i Lybeck ”levde fort som
rikmans son — och hemkom ävenså”, och borgmästarinnan Waldenström
i Karlstad betecknar honom som ”förtjusande farlig”! I Filipstad var
han 1833 jämte fyra andra personer initiativtagare till folkbiblioteket.
Dessa små vittnesbörd om ”John” Mitander, liksom hans verksamhet
i Bogen, varom den samtida bergmästaren Franz von Schéele i Filipstad
säger, att han genom sina omsorger och sin ihärdighet ”berett
sig ett lika vackert som varaktigt minne inom denna bygd”, tala ju i
en helt annan riktning för honom. Möjligen kan man antaga, att Selma
Lagerlöf lånat sin värmländske Mefistofeles’ många bruk från
Mitandrarna och att hon även i viss mån jämte Tjeder haft Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
