- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
15

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Däraf det svenska sinnelagets lugn och säkerhet;
däraf en egendomlig böjelse för allt glänsande och
skimrande; däraf denna förförlighet, som ligger
glansen så nära. Redan vid mitt första inträde i det
vackra landet föreföll mig denna böjelse anmärkningsvärd
hos de enklaste och enfaldigaste bönder och
bärgsmän; den föreföll mig poetisk och barnslig, men äfven
ofta dum och löjlig. Till och med bland de mäst bildade
Svenskarne yttrar sig denna böjelse såsom en svaghet för
det blänkande, såsom en förtjusning öfver hvarje glans
och skönhet. Därföre är svensken visserligen till en
öfverdrifven grad känslig för alla ljusets skiftningar, men
äfven, där denna känsla orenas, mycket utsatt för
prålets och skimrets förförelser, så att denne äljest den
fasta ärans och kraftiga viljans man ofta kan slå sig
på de lumpnaste och barnsligaste fåfängligheter. Huru
lifligt hans sinne för det sköna är, har jag ofta
varseblifvit i Stockholm, då någongång en utsökt
grannlåtsfågel visade sig bland hvimlet af de härrligaste manliga
och qvinliga gestalter, hvilka här pläga kringvandra de
soliga vinterdagarne. Bakom en sådan samlade sig
genast hundrade och tusende, som glättigt efterföljde,
så länge de ännu kunde se en skymt af honom; en
företeelse, den man dagligen träffar i södra Europa,
sällan i Tyskland. Korteligen: dessa betraktelser på ett
fält, där så många skuggor genombryta skenet, måste
hufvudsakligen söka sina förklaringsgrunder i ljusets och
metallens inflytelser. Det fantastiska och hemlighetsfulla
däri måste dock återspegla sig i människornas gestalt,
åtbörder, seder och lynne. Svensken har ej allenast
ett eget slags åskådningssätt (Beschauligkeit), utan ock
en egen slags mystik, som ser det ideela i mycket
närmare förening med det reella, än t. ex. vi Tyskar.
Emedan man blott kan antyda det innersta och
underbaraste, vill jag säga: svenskens ideal är långt
mera kroppsligt än vårt; hos honom springa, att jag så
må säga, andarne genom väggen, då de i Tyskland
blott kasta sina skuggbilder därpå. Ja, vid tanken på
troshjälten och befriaren af vårt andliga lif, Luther, vill
jag säga: Svenskarne äro ännu de äktaste Lutheraner.
Den som förstår Doktor Luther, förstår ock, hvarthän
mitt finger pekar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free