Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krafter här måste felas, äfven om dessa krafter äljest vore
lika afvägda mot hvarandra. Men ännu besynnerligare är
sjelfva sättet för folkombudens val, ett sätt, som kan
utesluta från allt egäntligt deltagande i lagstiftningen
och rådplägningen de värdigaste, skickligaste och
insigtsfullaste män bland folket, blott af den grund, att
de ej passa in på någon af nämnde klasser. Borgaren
kan blott ombudas genom en borgare från sin stad,
bonden blott genom en egäntlig bonde, prästen blott
genom en präst. Bland adeln är den älste i hvarje
familj sjelfskrifven till ombud, ehuru han kan öfverlåta
sin rätt åt en annan ståndsbroder. Riddarhuset
ombudar således nästan blott och bart personer, ej ståndet;
det är nästan, hvad Pålens var, och har tillräckligt
åstadkommit pålska uppträden. Måtte det ej äfven
bereda Sverige Pålens ändalykt! Det råder således ett
sinne mer för det enskilta och personliga än för det
allmänna och samtliga. Produkten af sådane faktorer
måste därföre också mera utfalla till personernas, än
till statens fördel. Och redliga svenskar! hvem af Er
kan neka, att ej detta varit händelsen på de flästa af
edra fria riksdagar?
Af adeln församla sig de s. k. ”capita familiarum;”
men dessa kunna lika lätt vara ”non capita,” som
”capita”; ty naturen har ej alltid förlänat åt den förstfödde
hjärtats och hufvudets företräden. Det händer därföre
naturligtvis, att den dummaste likaväl som den klokaste
blir sitt stånds ombud. Men här måste man dessutom
gifva akt på något annat, på något högst vigtigt.
Största delen af adeln är här sådan, som den f. d. pålska; d. v.
s. den är ej, såsom den engelska och tyska var och är,
grundad på gods, utan på det högst ideela och ofta
ganska luftiga ting, som man kallar — ära.
Sannerligen behöfs det ock en hög grad af ära, som skall ärligt
och ridderligt bibehålla sig hos en adel utan gods. Den
ojämförligt största delen af adeln är fattig och utan
godsbesittning; och en sådan adel skapar man ännu
dagligen, hvilket man, ty värr! äfven hos oss i
Tyskland börjat göra. Den måste då besitta en sällsam
själshöghet och dygd, om den städse skall villja och
råda det bästa. Och knappast kan, efter allt begrepp
om en på frihet och säkerhet till person och egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
